Direkt skatt

Som framgått i pressen under senare tid finns möjlighet för företagare att flytta till Österrike för att sedan sälja sitt företag utan eller med minimal skatt. Detta är egentligen inte något nytt. Inte bara skattekonsulter utan också Skatteverket och säkerligen också Finansdepartementet har känt till denna möjlighet i många år. Det har också framkommit att Sverige avser att omförhandla dubbelbeskattningsavtalet med Österrike för att därigenom få bort skattefördelarna.

Nu när sommaren nalkas kan det vara av intresse att planera för uthyrning av sommarstugan några veckor eller varför inte permanentbostaden under en planerad utlandsresa? Även uthyrning av fjällstugan eller ett fritidshus utomlands kan ge ett värdefullt tillskott till kassan. Det är också många som hyr ut några rum eller ett helt hus året om.

Gång på gång får jag in min verksamhet belägg för att att man aldrig skall lita på en muntlig uppgift från Skatteverket.

Härom veckan frågade en företagare Skatteverket om hur han skulle göra med momsen när han fakturerade tjänster till en norskt företag. Det rörde sig om tjänster på fast egendom i Norge.

- Enkelt, sade den svenske skattetjänstemannen.

- Du fakturerar utan moms och skriver "omvänd skattskyldighet" på fakturan.

Omvänd skattskyldighet innebär att mottagaren av fakturan är skattskyldig till mervärdesskatt i sitt eget land. Så hanteras normalt beskattningen av tjänster som faktureras över en landsgräns inom den Europeiska unionen. I Norge, som f.ö. inte tillhör unionen, måste man dock ha en särskild skatterepresentant för mervärdesskatt, när det gäller tjänster som faktureras från Sverige och utförs på fast egendom i Norge. Det kände inte den svenske skattetjänstemannen till. Men hur kan en svensk skattetjänsteman överhuvudtaget uttala sig om norska förhållanden?

Tyvärr är detta inte en engångsföreteelse. Muntliga svar från Skatteverket tas det inget ansvar för. De är ofta felaktiga eller ofullständiga. Det kunde väl gå an om Skatteverket i sina muntliga svar talade om att svaren är behäftade med ett visst mått av osäkerhet. Så sker dock vanligvis inte.

När det sedan gått något år och det blir skatterevision, säger min klient att han följt de uppgifter han fått på telefon från Skatteverket. Ändå påstår skatterevisorerna att ett fel har begåtts. Tyvärr vet klienten inte ens  vad skattetjänstemannen hette som han en gång talade med.

Många av oss har blivit positivt förvånade över de nya 3:12-reglerna. Visserligen slopades den skattefria utdelningen men i stället infördes 20 % skatt på hela utdelningen inom ett visst utdelningsutrymme. Tidigare var skattesatsen 30 % inom utdelningsutrymmet.

Samtidigt har reglerna för beräkning av utdelningsutrymmet kraftigt förbättrats. För de små företagen ändras utdelningsutrymmet framför allt genom att det årligen ökas med 1,5 inkomstbasbelopp. Det verkliga "skatteklippet" görs emellertid av dem vars bolag har stora lönesummor. Utdelningsutrymmet ökas med 20 % av kontant lön (överstigande 10 inkomstbasbelopp) + 30 % av den del av kontant lön som överstiger 70 inkomstbasbelopp (= drygt 3 Mkr). En av flera förutsättningar för detta är att delägaren eller närstående till honom tar ut viss lön.

I kölvattnet av stormen Gudrun som ödelade skogsbeståndet i delar av landet har Riksdagen infört särskilda skattelättnader. Det är du som enskild skattebetalare som måste ansöka om dessa.

Skattereduktion för virke från stormfälld skog:

Reduktionen gäller för stormfälld skog under tiden 2005-01-08 - 2006-12-31. Den är tillämplig på stormfällt virke som säljs och mäts upp under denna period. Det är viktigt att skogen mäts upp korrekt, eftersom kopior på försäljningsavtal och mätbesked måste bifogas ansökan. Som huvudregel är det den som äger lantbruksfastigheten vid försäljningen som är berättigad till reduktionen. Den uppgår till 50 kr per kubikmeter virke som kan kvittas mot annan skatt som du skall betala. Om du lämnar in ansökan senast andra maj 2006 kommer reduktionen med på slutskattesedeln i år. 2 maj 2007 är sista datum för ansökan överhuvudtaget. Det är Skattekontoret i Västervik som har hand om reduktionen.

I min verksamhet och på forumet kommer ofta frågor om hur man skall kunna minska skatten genom att bilda bolag utomlands.

Enligt min mening finns det tre saker man i den här situationen omedelbart skall tänka på, nämligen

att det utländska bolaget kan anses ha fast driftställe i Sverige,

att det utländska bolaget kan falla under CFC-beskattningen och

att armlängdsprincipen måste upprätthållas mellan närstående svenska och utländska bolag.

Det finns naturligtvis också mycket annat att tänka på men de flesta planer på att sänka skatten genom bolag utomlands stupar på någon av dessa tre.

I de nya 3:12-reglerna får, som jag tidigare "bloggat" om, löneunderlaget mycket stor betydelse för beskattningen av fåmansföretag. För att lönebaserat utrymme skall få utnyttjas för utdelningar under 2006, krävs dock att vissa löneuttag görs under 2005. I annat fall försvinner det mycket värdefulla löneunderlaget helt!

Skatteutskottet har gjort vissa ändringar i den lagtext som föreslogs i propositionen. Det gäller bl.a. lönekravet. Efter skatteutskottets ändring lyder den kritiska bestämmelsen (57 kap. 19 § - min understrykning och fetstil):

De nya 3:12 reglerna är nu ganska väl kända. De skall träda i kraft den 1 januari 2006. Skatteutskottet behandlar dem idag och kan möjligen göra mindre justeringar. Reglerna har knappast blivit enklare. Här följer inte någon egentlig redogörelse för reglernas innehåll. Det finns många andra som gjort. Jag vill bara göra några reflexioner.

De nya bestämmelserna gynnar företag med stora lönesummor, dvs. företag med många anställda. De små företagen får som en liten, klen tröst ta ut utdelning som inkomst av kapital upp till 1,5 inkomstbasbelopp utan krav på löneuttag.

Utdelning inom "utdelningsbart utrymme", som till stora delar byggs upp av löneunderlag, beskattas endast med 20 %.

Det finns dock ett viktigt villkor. Minst en av ägarna måste ta ut en väl tilltagen lön för att han och övriga delägare skall kunna tillgodogöra sig löneunderlaget.Så här lyder reglen (nya 57 kap. 19 § enligt förslaget i propositionen):

"Lönebaserat utrymme skall beräknas bara om andelsägaren eller någon i
närståendekretsen enligt 56 kap. 5 § under året före beskattningsåret fått sådan
kontant ersättning som avses i 17 § första och andra styckena från företaget
och dess dotterföretag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta
av
- sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta
ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och
- femton inkomstbasbelopp."

Ett inkomstbasbelopp är 2005 lika med 43 300 kr.

Observera att hela löneunderlaget 2006 försvinner om ovanstående krav inte uppfylls under 2005! Om inte tillräckligt stor lön tas ut under december 2005 kan således hela löneunderlaget försvinna.

I dagarna har en dom från Kammarrätten i Stockholm (meddelad 2005-11-14 mål nr. 5318-04) rörande vinst på poker rönt stor uppmärksamhet i media.

Det rörde sig om en professionell spelare som livnärt sig och sin familj på vinster från bl.a. poker.

I länsrätten förlorade spelaren och det utdömdes t.o.m. skattetillägg. I kammarrätten hade Skatteverket ändrat uppfattning och medgivit att pokervinsterna var skattefria, eftersom vinst från pokerspel anordnat för allmänheten eller annars i förvärvssyfte anses vara lotteri. Vinster från lotteri är skattefria vid inkomsttaxeringen. Kammarrätten gav spelaren skattefrihet för pokervinsterna.

I Dagens Industri har det varit en het debatt kring Magnus Ugglas oväntade upptaxering för förmögenhetsskatt. Han trodde att hans aktier i det egna bolaget vara förmögenhetsskattefria tillgångar men Skatteverket har annan uppfattning. Hur hänger detta ihop?

Aktier i onoterade bolag är oftast fria från förmögenhetsskatt. Detta känner de flesta företagare till. Detta är dock inte så enkelt som många tror.

I huvudsak gäller följande. Enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt 3 § 5 punkten är onoterade aktier skattpliktiga tillgångar! Detta förvånar säkert många men är alltså huvudregeln i den mycket krångligt skrivna lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Köp av underskottsavdrag, eller som det tidigare kallades förlustavdrag, innebär att Du köper ett aktiebolag som gått med förlust – ett förlustbolag. Därefter utnyttjar Du förlusterna mot vinster i Din egen verksamhet på något sätt. Detta kan bli en mycket bra affär för såväl säljare som köpare. Här finns dock inte bara möjligheter. Det finns också många fällor.

Historiens största säljare av underskottsavdrag i Sverige torde vara svenska staten i form av de helägda statliga varven under 1980-talet. Det är allmänt känt att de anslag Riksdagen beviljade inte räckte och varven sålde förlustbolag vars huvudsakliga värde var förlustavdrag. Trots den legitimitet som förfarandet skapade för överlåtelser av förlustbolag, finns ett mycket komplicerat regelverk som träder i kraft när förlustbolag byter ägare. Det finns även restriktioner för det fall ett förlustbolag köper ett vinstbolag. I lagen talas om ”ägarförändringar”.

Då och då och stöter jag på handels - eller kommanditbolag som investerat i aktier eller fordringsrätter.  Vanligtvis är detta synnerligen oklokt!

När jag nedan talar om handelsbolag menar jag svenska handelsbolag inklusive svenska kommanditbolag. Med delägarrätter avser jag aktier o.d. (se IL 48 kap. 2 §).

Kapitalvinster som handelsbolaget gör skall alltid tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. För en delägande, fysisk person är detta rent förödande. Om han i stället ägt aktierna själv skulle vinsten tagits upp i inkomstslaget kapital till endast 30 % skatt. Om 3:12 reglerna är tillämpliga, skulle beskattningen blivit högre men inte så hög som när kapitalvinsten i sin helhet skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

En annan svårsmält regel är följande.

Om det uppkommer en kapitalförlust, får den ofta inte dras av till mer än 70 % (IL 48 kap. 27 och 24 §§). Riskkapitalbolagen har ofta arbetat med handelsbolag. Det är för mig oförståeligt med tanke på att kapitalförluster faktiskt ofta inträffar!

En kapitalförlust på en delägarrätt eller fordringsrätt som betingats av handelsbolagets rörelse får dock dras av i sin helhet. Det kan t.ex. röra sig om aktier i en återförsäljare av handelsbolagets produkter. Näringsbetingade innehav kan därför försvaras i vissa fall. Se dock nedan!

Om Du vill köpa ett förlustbolag eller sälja ett, kan Du skriva några rader på forumet. Se rubriken "Köp och sälj förlustbolag". Det finns visserligen ett omfattande regleverk kring utnyttjande av underskottsavdrag efter ett ägarbyte. Det gäller de s.k. koncernbidrags- och beloppsspärrarna. Men ge inte upp! Ofta går det faktiskt att uppfylla regelverket. Om det lyckas, blir det mycket lönsamt för både köpare och säljare.

Hur undgår man det svenska skatteoket totalt? Enbart en utflyttning räcker inte alltid. En "väsentlig anknytning" kan finnas kvar.

Den som flyttar till ett annat land måste anmäla det till den svenska folkbokföringen och göra en motsvarande anmälan om inflyttning i det andra landet enligt det landets lagar. Den som efter utflyttningen trots ändrad folkbokföring har kvar "väsentlig anknytning" till Sverige skall som huvudprincip fortfarande beskattas i Sverige.

I affärstidningarna ser vi dagligen noteringar av olika optioner. Det är också vanligt att man använder optioner i olika belöningssystem i företagen. Inte sällan finner man optioner vara viktiga inslag i skatteplaneringen. Men hur beräknas egentligen värdet av en option?

Marknaden liksom Skatteverket brukar använda Black and Scholesmodellen vid värdering av optioner. Genom den här länken får Du information om modellen och dess upphovsmän http://bradley.bradley.edu/~arr/bsm/model.html

Utländska kapitalförsäkringar eller k-försäkrningar är ibland alldeles utmärkta! Det är också de närbesläktade kapitalpensionsförsäkringarna, som jag behandlade i en blog 2005-06-02. Ibland används dock utländska k-försäkringar för mycket aggressiv skatteplanering. Ofta är denna planering mindre välbetänkt.

För de flesta ideella föreningar och trossamfund är finansieringen av verksamheten ett problem. Det är svårt att få in pengar på frivillig väg och det gäller att se till så att man inte blir beskattad i onödan.

Medlemsavgifter och frivilliga gåvor torde alltid vara skattefria men naturligtvis betalas de med medlemmarnas och sympatisörernas redan beskattade pengar.

2002 och 2003 infördes nya regler för försäljning av skalbolag. Trots att reglerna varit i kraft några år, är många rådgivare inte på det klara med hur lätt ”vanliga aktieförsäljningar” kan få katastrofala följder.

Enligt Privata Affärer Så betalar du minsta möjliga skatt! (Publicerades i December, men intressant)

Att arbeta utomlands kan bli mycket lönsamt i vissa fall.

För en tid sedan avgjordes ett intressant fall i Regeringsrätten rörande en man som för svenskt företags räkning arbetat på Irland under några år. Enligt irländska regler (de s.k. ”remittance-reglerna” beskattas den som under en begränsad tid vistas på Irland endast för inkomst som förs in i landet. En inkomst anses ha förts in till Irland (remitterats) om den betalas ut där, vidarebefordras till eller på annat sätt överförs till Irland. Mannen fick en del av sin lön utbetald i Sverige och en del utbetald på Irland.

”Internare” eller intern aktieöverlåtelse är uttryck som brukar användas för en ganska vanligt förekommande transaktion. Den består i att en fysisk person överlåter aktierna i det bolag där han själv arbetar till ett annat av honom själv ägt aktiebolag. Enligt de s.k. 3:12-reglerna skall hälften av den kapitalvinst som då uppstår tas upp i inkomstslaget kapital och hälften i inkomstslaget tjänst. I inkomstslaget tjänst behöver säljaren dock inte ta upp mer än 100 basbelopp. Att överlåta sitt bolag till ett annat av säljaren ägt bolag är i högre inkomstlägen mycket förmånligt jämfört med att ta ut lön ur företaget. I rapporten Reformerad ägarbeskattning föreslås vissa förändringar i fåmansföretagsbeskattningen. Bl.a. skall hela kapitalvinsten vid försäljning av s.k. 3:12-aktier beskattas i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger det s.k. gränsbeloppet, om förslaget antas. Det skall dock samtidigt sägas att ingen ändring föreslås vad gäller regeln att högst 100 basbelopp skall redovisas i inkomstslaget tjänst.

Om förslaget blir lag, kommer det således att bli ointressant att göra ”internare”, när det är fråga om mindre företag. Hela vinsten kommer ju då upp i inkomstslaget tjänst. För medelstora och större företag, där kapitalvinsten väsentligt överstiger 100 basbelopp blir det av allt att döma även fortsättningsvis förmånligt att göra interna aktieöverlåtelser. Tanken är att den nya lagstiftningen skall träda ikraft den 1 januari 2006.

I början på 90-talet låg räntorna på mycket höga nivåer. Det var då inte så betungande att av räntan betala förmögenhetskatten på 1,5 %.  När nu räntan i många fall inte ens kommer upp till samma procentsats som förmögenhetsskatten, blir effekten en kraftig skärpning av denna skatt jämfört med förr. Tar man dessutom hänsyn till att inkomsträntorna beskattas med 30 % inkomstskatt och att inflationen uppgår till 1 - 2 %, blir slutresultatet att kapitalet sjunker i värde från år till år för många privatpersoner.