Skattenyheter

En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.

Publicerad 18 oktober 2024

Finansdepartementet har i dag remitterat en promemoria med förslag om slopad stämpelskatt vid beviljande av inteckning i skepp. Syftet är att främja den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2025.

Stämpelskatten kan för ett enskilt rederi uppgå till betydande belopp eftersom fartygsinvesteringar ofta är kostsamma och kan nå miljardbelopp. Svenska rederier har i flera fall valt att registrera skepp i andra länder på grund av att det där inte finns någon motsvarande stämpelskatt.

I promemorian föreslås därför att stämpelskatten vid beviljande av inteckning i skepp slopas från och med den 1 juli 2025. Förslaget beräknas minska statens intäkter med 5 miljoner kronor 2025 och 10 miljoner kronor 2026 och framåt.

Finansdepartementet skickar nu förslaget på remiss till den 20 december 2024.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 17 oktober 2024

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om sänkt skatt på bensin och diesel. Förslaget kan leda till minskade drivmedelspriser vid pump.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2025 sänkningar av skatten på drivmedel. Sänkningarna kompenserar bland annat för prispåslaget av den justerade reduktionsplikten.

I propositionen föreslås att sänkningar av drivmedelsskatterna ska ske i tre steg.

Skatten på bensin och diesel sänks den 1 januari 2025 jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025.
Skatten på bensin och diesel sänks ytterligare den 1 juli 2025 för att kompensera för prispåslaget från den justerade reduktionsplikten.
De skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026, vilket innebär att skatten på dessa drivmedel inte indexeras inför 2026.

De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen 2025 och 2026 föreslås framgå av lagen om skatt på energi.

Skattesänkningarna beräknas minska skatteintäkterna med 3,17 miljarder kronor 2025, 5,49 miljarder kronor 2026 och 5,65 miljarder kronor 2027.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Ändringarna avseende 2025 föreslås träda i kraft den 1 januari respektive den 1 juli 2025. Ändringarna avseende 2026 föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 17 oktober 2024

Brott mot välfärden är en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Det handlar om att kriminella aktörer på felaktiga grunder systematiskt tillskansar sig bidrag och ersättningar men även att de själva driver välfärdsverksamhet för att komma åt offentliga medel. För att få ett slut på detta vidtar regeringen ytterligare åtgärder genom att besluta om en proposition med förslag om betalningssäkring, som innebär en möjlighet att säkra och få tillbaka skattebetalarnas pengar.

Välfärden utnyttjas systematiskt av den organiserade brottsligheten – där det finns pengar finns kriminalitet. Regeringen bedömer att cirka 15–20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen varje år. En del av detta går in i den kriminella ekonomin. Regeringens arbete mot den kriminella ekonomin är prioriterat och därför föreslås att Försäkringskassan ska få möjlighet att ansöka om betalningssäkring för att säkra och få tillbaka skattebetalarnas pengar. 

– Grovt kriminella som tillskansat sig våra gemensamma skattemedel kan flytta sina brottsvinster utomlands innan myndigheterna hinner återkräva dem. Regeringen vill utvidga möjligheten att använda betalningssäkring för att göra det möjligt att frysa tillgångar hos kriminella som kan men inte vill betala tillbaka. Förtroendet för välfärden undergrävs när kriminella utnyttjar den för att finansiera organiserad brottslighet. Därför vidtar regeringen nu ännu en åtgärd för att skattebetalarnas pengar ska gå till personer som faktiskt har rätt till bidrag och ersättningar, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. 

Andra åtgärder mot den kriminella ekonomin har redan vidtagits. Till exempel trädde en ny lag om uppgiftsskyldighet i kraft den 1 juli 2024 för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Flera andra åtgärder utreds, bland annat sanktionsavgifter och en bidragsspärr, för att komma till rätta med den omfattande välfärds­brottsligheten som pågår.

Försäkringskassan föreslås i propositionen få samma möjlighet att ansöka om betalningssäkring som Skatteverket har sedan lång tid tillbaka. Syftet är att förhindra att tillgångar göms undan och förbättra förutsättningarna för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att få tillbaka felaktiga utbetalningar av skattemedel.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025.

Presskontakt

Sebastian Tham
Pressekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-134 67 22
e-post till Sebastian Tham

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.

Publicerad 15 oktober 2024

Regeringen har beslutat om en proposition med förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för stora nationella och multinationella koncerner. Propositionen är en del av ett omfattande internationellt arbete som syftar till att förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

Regelverket om tilläggsskatt bygger på ett EU-direktiv om minimibeskattning. Direktivet är baserat på förslag som tagits fram inom OECD/G20:s inkluderande ramverk (IF).

Regelverket om tilläggsskatt innebär att företag i stora nationella eller multinationella koncerner, med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett var de befinner sig. Det innebär att fördelarna med att flytta vinst från länder med hög skatt till länder med låg skatt minskar. Företag som omfattas av lagen om tilläggsskatt är skyldiga att lämna en tilläggskatterapport till Skatteverket.

Bakgrunden till förslagen i propositionen är det fortsatta arbete som bedrivs inom IF. Förslagen innebär att lagen om tilläggsskatt kompletteras för att lagen ska kunna godkännas i en granskningsprocess som IF genomför. Det innebär bland annat att eventuell tilläggsskatt på svenska företagsvinster som utgångspunkt endast kommer att tas ut i Sverige. I skatteförfarandelagen föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att tilläggsskatte­rapport inte behöver lämnas förrän den 30 juni 2026.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025, med möjlighet för berörda koncerner att tillämpa bestämmelserna retroaktivt.  

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet