Skattenyheter

Publicerad 19 september 2024

I dag överlämnas budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. Kampen mot inflationen är vunnen och regeringen skiftar därför fokus i den ekonomiska politiken: från att bekämpa inflationen till att investera för att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Budgetpropositionen innehåller reformer för sammanlagt 60 miljarder kronor, exklusive det militära stödet till Ukraina, och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

– Den överordnade uppgiften för den ekonomiska politiken har sedan regeringen tillträdde varit att bekämpa inflationen. Den kampen är nu vunnen. Uppgiften framöver är att se till att den höga inflationen inte kommer tillbaka och samtidigt genomföra reformer och investeringar som bygger Sverige rikare och tryggare för kommande generationer. Denna budget är ett viktigt steg på vägen dit, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Även om kampen mot inflationen har varit framgångsrik återstår utmaningar för svensk ekonomi. De ökande kostnaderna har slagit hårt mot hushåll, företag och välfärd. Samtidigt har tillväxten stagnerat och arbetslösheten stigit. Svensk ekonomi behöver också bättre förutsättningar för att kunna växa på sikt. 

För att bygga Sverige rikare prioriterar regeringen reformer inom framför allt tre områden: stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Att ekonomin växer är en viktig förutsättning för att Sverige ska ha råd att även bli ett säkrare och tryggare land att bo och leva i.

Stärka hushållens köpkraft

Även om inflationen har minskat kommer det att ta flera år innan hushållens köpkraft har återställts. Här behöver politiken hjälpa till. I budgeten fortsätter regeringen att lätta på skattebördan för svenska folket genom bland annat sänkt skatt på arbete, pension, sparande, företagande och transporter. Skattetrycket i Sverige beräknas vara det lägsta sedan år 1980.

Återupprätta arbetslinjen

Arbetslinjen handlar om att öppna dörrar i stället för att låsa in personer i utanförskap. Förstärkningen av jobbskatteavdraget är en central del i att göra det lönsamt att gå från bidrag till arbete. I budgeten satsar regeringen även på utbildning, bland annat genom ett förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, öka antalet platser på den yrkesinriktade vuxenutbildningen och göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att studera. Regeringen satsar också på språkträning för utrikes födda föräldrar som är hemma med små barn.

Öka tillväxten

Regeringens tillväxtagenda framåt fokuserar på investeringar i forskning, infrastruktur och elförsörjning. Det kommer bygga Sverige rikare och samtidigt bidra till att vi klarar av klimatomställningen. I budgeten avsätts pengar för historiskt stora investeringar inom ramen för de kommande infrastruktur- och forskningspropositionerna. Regeringen fortsätter också att göra det lättare att driva företag i Sverige och genomför riktade satsningar för att komma till rätta med företagens kompetensbrist. Regeringen bedömer att den samlade politiken i budgeten leder till minskade utsläpp samt att det s.k. ESR-åtagandet nås 2030.

Sverige ska byggas säkrare och tryggare

Omvärldsläget med krig i vårt närområde och allvarliga samhällsproblem, inte minst den grova organiserade brottsligheten, medför att vi fortsatt står inför stora investeringsbehov i försvar och rättsväsende. I budgeten fortsätter regeringen omläggningen av kriminalpolitiken och satsar särskilt på det brottsförebyggande arbetet och fortsätter förstärkningen av bland annat Polismyndigheten och Kriminalvården. Medel avsätts även till att förstärka försvaret i enlighet med Försvarsberedningens beslut.

För ett tryggare Sverige behövs också en välfärd som går att lita på. Regeringen prioriterar därför strukturella reformer för en god och tillgänglig vård samt en stark kunskapsskola. 

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

 

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 17 september 2024

Beloppsgränsen som gäller för avdrag för bland annat arbetsresor har inte justerats sedan den 1 januari 2017. För att beloppsgränsen inte ska urholkas avser regeringen att föreslå att beloppsgränsen höjs från 11 000 kronor till 13 000 kronor. Förslaget aviseras i regeringens höstbudget och bedöms öka skatteintäkterna med 570 miljoner kronor per år från och med 2026.

Rätten till avdrag för utgifter för arbets- och inställelseresor är i dag begränsad på så sätt att avdrag endast får göras till den del utgifterna sammanlagt överstiger 11 000 kronor. Motivet för beloppsgränsen är att utgifter för arbets- och inställelseresor i inte obetydlig grad kan hänföras till privata levnadskostnader, vilka inte bör få dras av vid beskattningen. Beloppsgränsen innebär också stora förenklings- och administrativa vinster.

Beloppsgränsen är inte indexerad och behöver justeras med jämna mellanrum för att inte urholkas. Någon justering av beloppsgränsen har inte skett sedan den 1 januari 2017. Regeringen anser därför att gränsen bör höjas till 13 000 kronor.

Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 570 miljoner kronor per år från och med 2026. 

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 17 september 2024

Installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren och regeringen bedömer att det inte längre finns samma behov av att subventionera solceller. Regeringen avser därför att föreslå att subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller åter sänks till 15 procent och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Förslagen aviseras i regeringens höstbudget.

Att verka för klimatomställningen är en central fråga för regeringen. Samtidigt är det viktigt att verktygen för omställningen är träffsäkra. Installationer av solceller har ökat kraftigt sedan höjningen av subventions­graden från 15 till 20 procent den 1 januari 2023. Vid utgången av 2023 fanns det mer än 250 000 installerade solcellsanläggningar i landet. Enligt regeringen finns inte längre samma behov av att, i samma om­fattning som de senaste åren, stimulera efterfrågan på solceller. Solkraft bör i större utsträckning byggas på marknadsmässiga grunder och prissignaler från elmarknaden bör få ett större genomslag så att kraftslaget på sikt kan bidra mer till Sveriges leverans­säkerhet och försörjningstrygghet, i enlighet med energipolitikens långsiktiga inriktning. Därför avser regeringen att föreslå att subventionsgraden för installation av solceller åter sänks till 15 procent.

Av samma skäl anser regeringen att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion. Regeringen avser därför att föreslå att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas.

Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller bedöms öka skatteintäkterna med 100 miljoner kronor under 2025 och med 200 miljoner kronor per år från och med 2026. Förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion bedöms öka skatteintäkterna med 680 miljoner kronor från och med 2026.

Finansdepartementet kommer att remittera förslag med utgångspunkt i ovanstående. Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller bör träda i kraft den 1 juli 2025 och förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el den 1 januari 2026.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 16 september 2024

Sedan 2018 när malus för husbilar infördes i Sverige har en ny metod för att mäta fordonsutsläpp börjat användas. Regeringen och Sverigedemokraterna anser att metodbytet har inneburit att fordonsskatten för husbilar har blivit orimligt hög, vilket slår hårt mot landets husbilsägare. Detta samtidigt som den miljöstyrande effekten av malus för husbilar är sämre än för andra lätta fordon. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2025 att husbilar inte längre ska omfattas av malus. Förslaget beräknas kosta 90 miljoner kronor per år från och med 2025.

Att verka för klimatomställningen med så bred folklig förankring som möjligt är en central fråga för regeringen. Därför är det viktigt att verktygen för klimatomställningen är träffsäkra.

De senaste åren har förändringar i hur fordons koldioxid­utsläpp mäts lett till högre fordonsskatt för husbilar. Samtidigt är utbudet av husbilar med låga eller inga utsläpp begränsat i dagsläget, vilket kan göra det svårt för konsumenter att anpassa sitt val av husbil till en mer klimatvänlig bil. Många träffas därför av den förhöjda fordonsskatten som gäller för vissa nya bilar under de tre första åren, s.k. malus, med små möjligheter att göra andra val. 

Regeringen föreslår därför att husbilar inte längre ska omfattas av den förhöjda fordonsskatten. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med ca 90 miljoner kronor årligen från och med 2025. 

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2025.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Regeringen föreslår att de högsta marginalskatterna sänks för att öka tillväxten

Publicerad 13 september 2024

Regeringens kommer i budgetpropositionen för 2025 fokusera på att investera i ett rikare och tryggare Sverige genom åtgärder för att öka tillväxten. För att öka tillväxten måste det löna sig bättre att utbilda sig och anstränga sig på arbetet. Därför kommer regeringen föreslå att de skadliga högsta marginalskatterna sänks genom att avtrappningen i jobbskatteavdraget tas bort.

Sveriges och EU:s tillväxt har länge varit alltför låg. Under de senaste 30 åren har EU:s andel av världsekonomin nästan halverats och personer som bor i USA är nästan 30 procent rikare än den genomsnittliga européen. Den här trenden behöver vändas och en av regeringens avgörande prioriteringar är därför att få den svenska ekonomin att växa i snabbare takt och att vi svenskar ska bli rikare. Det är bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och trygghet - om tillväxten ökar med en halv procent leder det till ca 15 miljarder i ökat reformutrymme.

För att öka tillväxten måste det löna sig bättre att arbeta, utbilda sig och vara strävsam. Sverige har idag bland de högsta marginalskatterna i världen, vilket både OECD och Produktivitetskommissionen poängterat hämmar viljan att utbilda sig. Det är bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och trygghet.

Regeringen kommer därför i budgetpropositionen för 2025 föreslå att de högsta marginalskatterna sänks genom att avtrappningen i jobbskatteavdraget tas bort, för att det ska löna sig bättre att utbilda sig och anstränga sig på arbetet. På samma sätt ska det löna sig att ha ansträngt sig på arbetet, och därför kommer regeringen också att föreslå att avtrappningen i det förhöjda grundavdraget tas bort.

Förslagen bedöms minska statens skatteintäkter med 4,71 miljarder kronor från och med 2025.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg
Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 13 september 2024

Regeringen tar nu ytterligare ett steg för att Sverige ska bli friare och mer företagarvänligt. I budgetpropositionen för 2025 aviseras sänkt alkoholskatt för öl tillverkad av mikrobryggerier och andra oberoende småbryggerier.

Mikrobryggerier och andra småbryggerier återfinns över hela vårt land där de skapar jobb och tillväxt. Det handlar oftast om små företag där ett passionerat hantverk står i centrum. Småbryggerier är också viktiga besöksmål för turister och bidrar till att göra Sverige till en attraktiv turistnation.

Det finns i dag en möjlighet att sänka alkoholskatten för oberoende småbryggerier enligt EU:s alkoholskattedirektiv. Sverige har hittills inte nyttjat den möjligheten. Finansdepartementet har under sommaren remitterat ett förslag som skulle sänka alkoholskatten på öl tillverkad av oberoende småbryggerier. Regeringen kan nu meddela att den avser att gå vidare med detta förslag.

– Detta är ett ytterligare steg mot ett friare och mer företagarvänligt Sverige. Mikrobryggerier bidrar med arbetstillfällen runt om i landet. Med sänkt skatt får de ytterligare möjlighet att växa, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Sverige har en fantastisk ölkultur, den vill vi bevara och utveckla, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

För att omfattas av förslaget får producenten som mest producera 3 miljoner liter öl per år. Det finns även krav på att producenten måste vara oberoende från andra ölproducenter, men det finns möjligheter för småbryggerier att samarbeta med varandra.

Nedsättningen är kopplad till producentens årsproduktion. De minsta producenterna får 50 procents skattenedsättning och sedan minskar nedsättningen stegvis ju högre årsproduktionen är. Förslaget gäller drycker från både svenska och utländska producenter.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Mario Shevchenko
Presskontakt hos Sverigedemokraterna
Mobil 073-745 51 04
e-post till Mario Shevchenko

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 12 september 2024

Regeringen anser att ett grundavdrag bör införas i riskskatten för att förbättra skattens konstruktion och eliminera tröskeleffekter. Samtidigt bör skattesatsen höjas för att kompensera för de lägre skatteintäkter som grundavdraget ger upphov till. Regeringen aviserar därför i budgetpropositionen för 2025 att sådana justeringar kommer att göras.

Riskskatt betalas i dag av kreditinstitut med skulder över ett gränsvärde. Kreditinstitut med skulder över gränsvärdet betalar skatt på samtliga sina skulder medan kreditinstitut med skulder under gränsvärdet inte är skattskyldiga till riskskatt. Detta innebär att tröskeleffekter uppstår för institut med skulder över gränsvärdet. För att eliminera tröskeleffekten anser regeringen att ett grundavdrag som är lika stort som gränsvärdet bör införas i skatten. Kreditinstituten kommer då att betala riskskatt på de överskjutande skulderna.

För att de offentliga finanserna ska vara opåverkade bör samtidigt skattesatsen för riskskatten höjas. Detta kompenserar för de lägre skatteintäkter som grundavdraget ger upphov till.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen kommer även med anledning av tillkännagivanden från riksdagen att initiera en översyn av riskskatten.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 09 september 2024

Sveriges klimatomställning, konkurrenskraft och välfärd bygger på säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Sverige ska nå nettonoll utsläpp till 2045 och en förutsättning för klimatomställningen är en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion – med alla kraftslag. I budgetpropositionen för 2025 föreslår därför regeringen satsningar på över 1 miljard kronor 2025 för att säkra en ökad och trygg energiförsörjning och för att främja den gröna omställningen.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en rad satsningar för att säkra en ökad och trygg energiförsörjning, vilket är en förutsättning för klimatomställningen. Satsningarna som presenteras i dag uppgår till över 1 miljard kronor 2025 och omfattar bland annat ett nytt investeringsstöd för att öka elsystemets förmågor, ersättning till kommuner för vindkraftutbyggnad, en utökad satsning på pilot-och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet och insatser för att förbättra förutsättningarna för ny fossilfri elproduktion.

– Kraftlyftet stärker Sveriges konkurrenskraft och tryggar välfärden genom att mer el kommer Sveriges hushåll och företag till nytta. Vi fortsätter att bygga ett robust elsystem med fler satsningar för att få in mer effekt där behoven är som störst. Dessutom stärker vi också forskning och utveckling för ny energiteknik, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. 

– Sverige ska ligga i framkant och hålla en hög fart i vår klimatomställning. Ökade incitament till vindkraft, satsning på kärnkraft och åtgärder för ökad acceptans är viktiga delar av den breda palett av åtgärder som regeringen nu går fram med. Det gör att Sverige kan arbeta långsiktigt och målmedvetet med klimatomställningen för att nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

– Nu arbetar vi skyndsamt vidare med finansieringsmodellen för ny kärnkraft. Kärnkraften är en viktig del i att säkra svensk tillväxt i framtiden, inte minst eftersom den är planerbar, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman. 

– Regeringen och Sverigedemokraterna har redan vidtagit en rad avgörande åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft, och nu tas ytterligare steg. Det är fullt nödvändigt för att tillgodose framtidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet. Det pågår även en renässans inom kärnkraften med flera nya spännande teknologier, där även Sverige nu kommer kunna vara med och leda utvecklingen med att utveckla ny teknik på området, säger Mattias Bäckström Johansson, partisekreterare Sverigedemokraterna.

Robust elsystem som kan möta ett fördubblat elbehov

Nedläggningen av planerbar elproduktion har lett till ökad sårbarhet i det svenska elsystemet och en försämrad effektbalans. Regeringen föreslår därför en rad satsningar för ett robust elsystem som kan möta ett fördubblat elbehov.

Investeringsstöd för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet 

Regeringen föreslår att ett nytt investeringsstöd införs, Kraftlyftet. Syftet med Kraftlyftet är att öka elsystemets förmågor regionalt och där behoven är som störst. Det kan handla om investeringar i elproduktion, energilager, energieffektivisering, flexibilitetstjänster eller andra systemtjänster som i dagsläget inte kommer till stånd på marknadsmässiga grunder. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor 2025. För 2026 beräknas 200 miljoner kronor och 400 miljoner kronor 2027, därefter samma belopp årligen fram till 2035.

Satsning på långsiktig planeringen av elsystemet

Det är viktigt att identifiera var investeringarna i elsystemet behöver göras för att möjliggöra en robust, kostnadseffektiv och snabb elektrifiering. För att ta ett bredare grepp om samordningen av den långsiktiga planeringen av det nationella elsystemet avsätts 10 miljoner kronor årligen.

Energiforskningen stärks

Under hösten 2024 avser regeringen att lägga fram en proposition om innovation och forskning på energiområdet. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen dessutom att stödet till energiforskningen ökas. För 2025 ökas anslaget med 100 miljoner kronor. Anslaget beräknas öka med 175 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor 2027.

Förbättrade förutsättningarna för ny kärnkraft

För att tillgodose framtidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet behövs ny kärnkraft. Regeringens arbete för att möjliggöra utbyggnaden av ny kärnkraft går nu in i en mer intensiv fas. Regeringen lägger bland annat fram nedanstående förslag för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft.

Satsning på pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet

 Forskning och innovation på energiområdet bidrar till energisystemets omställning. De investeringar som krävs kommer till stor del att ske med befintlig teknik, men det kommer också att krävas nya innovativa lösningar såväl inom enskilda tekniker som på systemnivå. Regeringen satsar därför 100 miljoner kronor 2025 för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet.

Utvecklad vägledning för effektiva tillståndsprocesser

Regeringen fortsätter arbetet för ny kärnkraft med en satsning på att utveckla vägledning för effektiva tillståndsprocesser. Beredskap behöver finnas för en effektiv process. För att skapa förutsättningar för god koordination mellan berörda myndigheters respektive delar av tillståndsprocessen så förstärker regeringen Naturvårdsverkets anslag med 2,5 miljoner kronor under 2025 så att myndigheten ska kunna ge vägledning enligt miljöbalken. För 2026 och 2027 beräknas anslaget öka med 2,5 respektive 1,5 miljoner kronor.

Insatser för ny kärnkraft

Det kommer att krävas ytterligare arbete för att stärka förutsättningarna för ny kärnkraft. Regeringen avsätter därför 30 miljoner kronor 2025 för detta syfte. Vidare beräknas 35 miljoner kronor avsättas 2026 och 25 miljoner kronor 2027.

Förbättrade förutsättningar för en effektiv utbyggnad av vindkraft

Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion. Vindkraften kan på kort sikt stå för majoriteten av tillkommande elproduktion. För att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft föreslår regeringen att fler åtgärder vidtas.

Incitament till kommuner för vindkraftsutbyggnad

För att öka incitamenten för kommuner att tillstyrka ny vindkraft och kompensera de kommuner som redan låtit vindkraft byggas föreslår regeringen ett stöd till kommuner som kan motsvara den fastighetsskatt som vindkraften i kommunen gett upphov till. Satsningen uppgår till 340 miljoner kronor 2025. För 2026 beräknas 370 miljoner kronor och 400 miljoner kronor 2027.

Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk

För elproduktionsenheter som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk är fastighetsskatten i dag 0,2 procent av taxeringsvärdet. För övriga elproduktionsenheter är fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet. Regeringen avser att föreslå att fastighetsskatt för vindkraftverk från och med 2026 ska tas ut med samma skattesats som för övriga elproduktionsenheter, det vill säga 0,5 procent av taxeringsvärdet. Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 170 miljoner kronor 2026. Regeringen avser att under 2025 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Kompensation till närboende samt lokal nytta av vindkraft

De övriga förslag som lagts i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) bereds vidare inom Regeringskansliet. Med incitament för kommuner på plats kan regeringen nu gå vidare med bland annat utredningens förslag om lagreglering av intäktsdelning till närboenderegeringen vill också säkerställa att lokalsamhället ska kunna få del av intäkterna från vindkraftsparken, och att ägare av intilliggande fastigheter få rätt till inlösen av fastigheten till ett pris som motsvarar vad fastigheten hade varit värd om parken inte hade uppförts.

Snabb och effektiv prövningsprocess för havsbaserad vindkraft

En snabb utbyggnad av vindkraft till havs är nödvändigt för att driva på klimatomställningen och för att matcha elbehovet för den gröna omställningen. För en effektiv prövningsprocess tilldelas länsstyrelserna medel för beredning av ärenden om havsbaserad vindkraft enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon med 15 miljoner kronor för 2025. Motsvarande förstärkning beräknas för 2026 och 2027.

Förstärkt satsning på klimatomställning

Transportsektorn står för en stor andel av Sveriges utsläpp. Elektrifiering av transportsektorn är därför central för att nå Sveriges klimatmål och åtaganden gentemot EU. 

Förlängd och utökad satsning på laddinfrastruktur

Elektrifieringen av tunga fordon börjar ta fart men det finns behov av att fortsatt investera i infrastrukturen för att möjliggöra en snabb omställning av transportsektorn i hela landet. Regeringen föreslår en förlängd och utökad satsning på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon och beräknar därför avsätta 550 miljoner kronor 2027 och därefter samma belopp årligen fram till 2030.

Ökat stöd till Klimatklivet

Klimatklivet är regeringens bredaste investeringsstöd för att minska koldioxidutsläpp. Stödet bidrar därmed med uppfyllandet av både nationella och EU:s klimatmål. Det är också ett av de viktigaste stöden för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige. Regeringens satsningar ska skapa förutsättningar för individer och företag i hela landet att göra de val som krävs för att ta klimat- och miljöarbetet framåt, mot klimatmålen.

Klimatklivet får ett tillskott på 500 miljoner kronor 2025, 500 miljoner kronor 2027, 200 miljoner 2029 och 100 miljoner 2030, jämfört med tidigare beslutade nivåer. Utöver förstärkningen så förlängs Klimatklivet till 2030. Det möjliggör satsningar på mer långsiktiga projekt och att stödet kan bidra med klimatåtgärder hela vägen fram till målåret för Sveriges åtagande inom EU:s ansvarsfördelningsförordningen (ESR-förordning). 

Elbilspremie till vissa grupper

Regeringen avsätter 10 miljoner kronor 2025 för att förbereda genomförandet av EU:s sociala klimatfond. Fonden kommer att hjälpa utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare som är särskilt drabbade av höga energi- och transportkostnader.  Regeringen föreslår att en elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, till exempel i glesbygd införs.

Regeringen avser att överlämna dessa förslag till riksdagen i budgetpropositionen för 2025. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Dan Jormvik
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-318 65 75
e-post till Dan Jormvik

Niki Westerberg
Pressekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-250 59 40
e-post till Niki Westerberg

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Mikael Strömberg
Presskontakt för Sverigedemokraterna
Telefon 08-519 70 770
e-post till Mikael Strömberg

 

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet