Nytt förhandsbesked från Skatterättsnämnden bekräftar att gåva av aktier mellan personer i nära släktskap med varandra kan vara skattefri under vissa förutsättningar

I slutet av april i år kom ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (se Dnr 87-23/D) där tre personer ägde 1/3 vardera av andelarna i ett bolag som indirekt ägdes av det gemensamma holdingbolaget. Samtliga arbetade heltid i bolaget och samtliga hade tagit ut samma inbördes lön under alla år. Rättsfrågan som ställdes på sin spets var huruvida en överlåtelse av aktier i form av gåva från givaren till de två andra delägarna, tillika släkt och i nära relation med givaren, skulle utgöra en skattepliktig transaktion för mottagarna.

Huvudregeln vid beskattningen är att gåvan är skattefri för gåvomottagaren. Det finns dock undantag om gåvan är en så kallad remuneratorisk gåva, det vill säga gåvan är inte föranledd av en direkt betalning med däremot av en motprestation. Detta var något som Skatteverket hävdade var fallet. Enligt Skatteverket skulle överlåtelsen av andelarna i det gemensamma bolaget utgöra en skattepliktig transaktion i inkomstslaget tjänst för gåvomottagarna eftersom det enligt Skatteverkets uppfattning funnits ett krav på motprestation i form av att gåvomottagaren fortsättningsvis skulle arbeta i bolaget, samtidigt som givaren skulle sluta i bolaget och inte längre bidra till verksamheten. Av praxis följer att inkomstbeskattning ofta ska ske om det kan antas att förvärvet har sitt ursprung i en arbetsprestation (RÅ 80 1:61 och RÅ 1997 ref. 1).

I sitt resonemang hänvisade Skatterättsnämnden till flera rättsfall varav följande resulterade i att utfallet blev skattefrihet för mottagarna. Nära släktskap talar bland annat för att överlåtelsen är benefik (se t.ex. RÅ 2008 ref. 52 I, HFD 2016 ref. 69 och HFD 2023 not. 19). Även storleken på det värde som förs över kan ha betydelse för bedömningen, i vart fall om värdet är så stort att det inte rimligen kan vara fråga om ersättning för arbete (se t.ex. HFD 2011 ref. 19, HFD 2017 ref. 38 II och HFD 2023 not. 19). Värdet i förevarande fall uppgick till ett miljonbelopp. Beskattning såsom den framhållits av Skatteverket har också i rättspraxis underlåtits om det funnits anledning att anta att syftet varit ett annat än att belöna den anställde för en prestation (RÅ 1989 ref. 21, RÅ 1998 not. 91 och RÅ 2001 ref. 10). Enligt givaren hade gåvan sin grund i släktskapet och den nära personliga relationen. Syftet var således ett annat än att belöna mottagarna för deras arbetsprestationer.

Förhandsbeskedet är intressant eftersom den här typen av gåva som lämnas mellan personer i släktskap eller i nära relation med varandra, samtidigt som samtliga är aktiva i samma bolag, många gånger tycks hamna i en gråzon mellan skattefrihet och skatteplikt. Det kan vara vanskligt för privatpersoner att förutse hur en sådan transaktion kommer bedömas av Skatteverket.

Något mer som gör förhandsbeskedet särskilt intressant är att Skatteverket uttryckligen skriver följande i sin vägledning ”olika former av överlåtelse”: ”Om överlåtelsen sker till närstående eller annan med vilken den skattskyldige har en nära relation så presumerar Skatteverket att det finns en gåvoavsikt”. Här kan man således fråga sig varför Skatteverket avviker från den presumtionsregel som uttrycks i vägledningen och varför släktskapet inte ges någon större tyngd i förhållande till antagandet om arbetsprestation.

Det är viktigt att betona att Skatterättsnämndens förhandsbesked inte är prejudicerande, men de ger ändå en viss vägledning för rättstillämpningen. Förhandsbeskedet har inte heller överklagats av Skatteverket, vilket indikerar att Skatteverket mer eller mindre har accepterat det resonemang och de slutsatser som framförts av Skatterättsnämnden.

En viktig lärdom att ta med sig från detta förhandsbesked är att det är oerhört viktigt att i förväg göra en genomgång av sakomständigheterna för att gåvomottagaren inte ska få den tråkiga nyheten att gåvan är skattepliktig. Det finns en hel del faktorer som behöver tas i beaktning innan en förmögenhetsöverföring av andelar i gemensamägda bolag sker eftersom en samlad bedömning ska göras. Särskilt om de involverade personerna är aktiva i samma bolag, har varit det under en längre tid med olika löner och där värdet på andelarna som ska överlåtas skulle kunna anses utgöra en motprestation. Något som försvårar bedömningen är hur värdet ska bedömas. Det finns ingen värdedefinition fastställd som anger brytpunkten för skatteplikt respektive skattefrihet vid överlåtelse av andelar. Rättspraxis bygger på en rimlighetsbedömning.

Eftersom regleringen i stort sett bygger på de rättsfall som utgör rättspraxis, så ska den samlade bedömningen göras mot bakgrund av de rättsfall som finns på området. Tyvärr kan det ändå vara svårt för en lekman att utifrån de beskrivna faktorerna göra en korrekt juridisk bedömning, inte minst då en individuell situation många gånger kan fall in under flera typsituationer som beskrivs i rättspraxis, men som icke desto mindre är behäftade med olika skattemässiga utfall. Uppgiften blir inte heller enklare av att Skatteverket avviker från de presumtionsregler som förespråkas i dess egna vägledning.

Kontakta gärna oss här om ni står inför en väntande överlåtelse av aktier där det finns en utpräglad gåvoavsikt. Vi kan bistå med rådgivning om ni önskar hjälp med att göra en skattemässig bedömning av gåvan eller om ni önskar annan typ av rådgivning i samband med en överlåtelse av aktier i bolag.

Förhandsbeskedet som ligger till grund för denna artikel finner ni här.  

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB