Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Ryssland suspenderas: Vilka skattekonsekvenser medför upphörandet?

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin invasion av Ukraina. Sedan dess har Sverige, tillsammans med andra stater, infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland. De ekonomiska sanktionerna har fått efterverkningar på beskattningsområdet. Som svar på tal har Ryssland beslutat att inte tillämpa ett antal artiklar i de bilaterala dubbelbeskattningsavtal som Ryssland ingått med andra länder. Detta beslut har även påverkat dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Ryssland.[1]

Skatteverket har redan stoppat det internationella informationsutbytet på skatteområdet med Ryssland. Nu väljer Sveriges regering att gå ett steg längre på nationell nivå. Med anledning av Rysslands ensidiga folkrättsstridiga suspension av dubbelbeskattningsavtalet har Sveriges regering nu tagit fram en proposition[2] där ett upphävande av dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Ryssland föreslås träda i kraft så snart som möjligt. En suspension innebär att Sverige helt enkelt slutar att tillämpa avtalet tills vidare. Denna åtgärd innebär således inte att avtalet sägs upp och helt upphör att gälla, utan tillämpningen av avtalet kan återupptas i framtiden.

Vilka skattekonsekvenser får detta för privatpersoner och företag som under normala förhållanden annars hade tillämpat dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Ryssland i en dubbelbeskattningssituation?

Tyvärr går det inte att i detalj redogöra för vilka skattekonsekvenserna blir för privatpersoner och företag som berörs av dubbelbeskattningsavtalet, eftersom det är beroende av det enskilda fallet och även av rysk intern skattelagstiftning. Det går dock att dra vissa allmänna slutsatser. 

Syftet med ett dubbelbeskattningsavtal är att främja rörlighet av kapital och arbetskraft genom att undanröja internationell dubbelbeskattning, det vill säga att samma inkomst beskattas två gånger. Dessutom är syftet att förhindra skatteundandragande eller skatteflykt. Skatteavtalet bygger på att staterna avtalet om fördelningen av beskattningsrätten till olika inkomsttyper mellan inkomsttagarens hemviststat och källstaten. För att förenklat illustrera begreppen kan en fysisk person t.ex. anses ha sin hemvist i Sverige på grund av att personen har en bostad till stadigvarande förfogande i Sverige, samtidigt som personen uppbär inkomster som har sitt ursprung i Ryssland. Det kan exempelvis vara frågan om kapitalinkomster till följd av investeringar i Ryssland. Notera att hemviststatus bestäms enligt artikel 4 i dubbelbeskattningsavtalet och att detta endast är en exemplifierande förenkling. 

Mot denna bakgrund blir den största negativa effekten av skatteavtalets upphörande att båda länderna blir i princip oförhindrade att beskatta företag och privatpersoner fullt ut i enlighet med sitt lands interna skattelagstiftning. Eftersom skatteavtal normalt utgår från att beskattning skall ske i hemviststaten, så kommer framförallt ett upphörande leda till att källstaten, det vill såga från den stat där inkomsterna har sitt ursprung, får större makt att beskatta inkomsterna än tidigare. Det finns med andra ord inget som begränsar skatteuttaget. Normalt brukar ett dubbelbeskattningsavtal fylla denna funktion. För att konkretisera. Fysiska personer, med bosättning i Sverige, riskerar att bli föremål för högre beskattning i Ryssland. Det gäller betalningar som härrör från Ryssland i form av utdelning, ränta och royalty. Detta beror på att Ryssland inte längre tillämpar avtalets restriktioner för uttag av skatt för betalningar som härrör från källstaten (Ryssland).

Även företag kan komma att påverkas negativt. Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Ryssland innehåller, likt andra skatteavtal, en artikel om fast driftsställe.[3] Förenklat innebär ett fast driftställe att ett utländskt företag, med hemvist i en stat men med verksamhet i den andra staten, kan bli skattskyldig i den andra staten, under vissa givna förutsättningar. Svenska företag som etablerat sig i Ryssland och bedriver verksamhet i Ryssland skulle exempelvis kunna bli skyldiga att erlägga rysk bolagsskatt i större utsträckning än tidigare, eftersom de trösklar för beskattningsinträde som följer av skatteavtalets bestämmelser om fast driftställe inte längre tillämpas av Ryssland. Sett från Sveriges perspektiv kan samma resonemang föras. Efter Sveriges suspension av avtalet kommer dessa effekter på motsvarande sätt troligtvis påverka fysiska personer och företag med hemvist i Ryssland som bedriver verksamhet i Sverige. 

Det var inte länge sedan skatteavtalet mellan Sverige och Portugal sades upp. Avtalet upphörde att gälla från 31 december 2021, vilket innebär att det sedan dess inte finns något dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Portugal. I det här fallet har intern skattelagstiftning för undanröjande av dubbelbeskattning fått en större aktualitet. Närmare bestämt har lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) fått tillämpas för att undanröja dubbelbeskattning i avsaknad av ett dubbelbeskattningsavtal. Den slutsats som kan dras av detta är att de erfarenheter som vunnits i samband med upphörandet av dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Portugal, troligtvis torde kunna appliceras även på upphörandet mellan Sverige och Ryssland. 

Troligtvis kommer upphörandet av skatteavtalet dessutom att medföra en högre administrativ börda för företag och privatpersoner i samband med deklarationsarbetet. Antagligen kommer även de skattskyldiga som berörs att uppleva en minskad förutsebarhet i beskattningen avseende olika inkomsttyper. Skatteavtalen är normalt sett mer preciserade och specifika i jämförelse med den svenska avräkningslagen. Ett upphörande kommer därmed troligtvis att medföra att det blir svårare, jämfört med tidigare, för de skattskyldiga att förutse beskattningskonsekvenserna av olika transaktioner som företas över gränserna mellan Sverige och Ryssland.

Skattepunkten AB är specialiserade på att hjälpa både företag och privatpersoner, oavsett om det finns ett dubbelbeskattningsavtal eller inte. I samband med avtalets upphörande kan vi bistå dig med rådgivning. Vi kan också hjälpa dig med den svenska inkomstdeklarationen, så att du inte betalar mer skatt än nödvändigt. 

Du når oss enklast via vårt kontaktformulär eller vårt direktnummer 031-711 20 70.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

[1] Avtalet med Ryska federationen för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomster (SÖ 1995:26) undertecknades den 14 juni 1993. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom lagen (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland som trädde i kraft den 1 januari 1996.

[2] Se Prop. 2024/25:38.

[3] Se artikel 7 i lagen (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland.