Fåmansföretag: En översiktlig redogörelse för de betydande förändringar av 3:12-regelverket som 3:12-utredningens förslag presenterat

Det har förmodligen inte undgått någon att 3:12 reglerna[1] länge varit uppe för diskussion om en reformering. Redan i maj 2022 tillsatte regeringen en kommitté som fick i uppgift att granska det befintliga regelverket som av många uppfattas som krångliga. Utredningen som nyligen blev klar innehåller många välgrundade förslag om hur reglerna kan förenklas. Förslaget innebär att inslaget av schabloner i dagens fåmansföretagsregler ökar. Modellen bedöms därför bli enklare än dagens regler. I utredningen föreslås förslagen börja gälla från den 1 januari 2026.[2]

I dagsläget vet vi inte om förslagen kommer att träda i kraft den 1 januari 2026 som planerat. Förslaget genomgår just nu en särskild lagstiftningsprocess där förslagen bland annat skickas ut på en remissrunda till berörda myndigheter och organisationer, varefter Lagrådet går igenom lagförslaget för att undersöka om det finns några juridiska problem med lagförslaget. Det kanske inte stämmer överens med grundlagarna eller andra gällande regler. Kanske går lagförslaget emot rättssäkerheten och kommer att leda till att medborgare inte behandlas rättvist. Därefter tar Riksdagen normalt ställning till och röstar om lagförslaget. Mycket kan hända under en lagstiftningsprocess. Vissa förslag kan förkastas eller justeras. Exakt vilka förslag som kommer att godkännas i slutändan av Riksdagen är därför svårt att säga så här tidigt i processen.

Vi på Skattepunkten AB tycker dock att det redan nu finns ett värde i att belysa de centrala förslagen som tagits upp i utredningen och förklara hur 3:12 reglernas framtid kommer att se ut. När nya regler implementeras finns det alltid någon grupp som gynnas och en annan som missgynnas. Innan förändringarna träder i kraft 2026 så kan det dock finnas anledning för fåmansdelägare att vidta vissa erforderliga åtgärder i K10-deklarationen redan för 2024 och 2025. Särskilt för de som får ett sämre skatteutfall av förändringarna. För andra som gynnas av lagförslagen kanske det motsatsvis finns anledning att istället avvakta med att ta ut utdelning eller sälja sina andelar tills de nya reglerna träder i kraft. Mot denna bakgrund går vi härigenom de mest centrala lagförslagen i utredningen.

Ny beräkningsregel för att räkna ut årets gränsbelopp

Årets gränsbelopp används som fördelningsnyckel för att fördela beskattningen av en utdelning eller kapitalvinst mellan inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med hänsyn till gränsbeloppets centrala funktion inom regelverket så skulle jag säga att den viktigaste förändringen att inledningsvis belysa är den som föreslås avseende beräkningen av årets gränsbelopp.

Enligt dagens regler så beräknas årets gränsbelopp med hjälp av två olika regler: förenklingsregeln och huvudregeln (lönebaserat utrymme). Utredningen föreslår en ny modell där båda reglerna slopas och istället ersätts med en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. I stort sett innebär den gemensamma regeln en form av kombination av de båda reglerna.

Årets gränsbelopp skulle därmed istället beräknas enligt följande modell:

Grundbelopp (4 ibb) per företag

+ Lönebaserat utrymme (under vissa förutsättningar enligt nedan)

+ Omkostnadsbelopp (under vissa förutsättningar enligt nedan)

= Årets gränsbelopp

Grundbeloppet (4 ibb) är per företag och utgör ett golv för årets gränsbelopp och liknas vid det schablonbelopp som idag tillämpas enligt förenklingsregeln. För inkomstår 2024 motsvarar det 304 800 kr. Tanken är att grundbeloppet fördelas på antalet andelar som man äger i bolaget.

Det lönebaserade utrymmet får en ny utformning. Det lönebaserade utrymmet anses utgöra, likt tidigare, 50 % av kontant utbetalda löner i bolaget och dess dotterbolag. En stor förändring är dock att ett löneavdrag sker. Löneavdraget motsvarar 8 ibb (609 600 kr vid 2024 års inkomstbasbelopp). I praktiken innebär det att ägarens lön inte kommer att ingå i beräkningen efter löneavdraget sker schablonmässigt med 8 IBB för respektive delägare som har kvalificerade andelar. För makar gäller beloppet tillsammans för dem. En delägares lönebaserade utrymme beräknas således som 0,5 × (löneunderlag × ägarandel – 8 IBB).

För omkostnadsbelopp som är högre än 100 000 kr kommer också en särskild regel att gälla. Den del som överstiger 100 000 kr ska multipliceras med statslåneräntan (SLR) + 9 %.

Vid en första anblick kan detta nya förslag verka komplicerat. I praktiken innebär det dock en förenkling eftersom lönebaserat utrymme och omkostnadsbeloppet endast läggs till under vissa förutsättningar enligt ovan.

För den som har tagit ut en lön från sitt bolag understigande 8 ibb får helt enkelt inte tillgodogöra sig något lönebaserat utrymme.

För den som har ett omkostnadsbelopp i bolaget, vilket normalt är synonymt med aktiekapitalet i bolaget, under 100 000 kr, får inte heller tillgodogöra sig något omkostnadsbelopp.

Årets gränsbelopp reduceras därmed under sådana förutsättningar till att helt enkelt bli 4 ibb.

De flesta småföretagare brukar ha ett minsta aktiekapital om 25 000 kr eller 50 000 kr enligt de regler som tidigare gällde avseende minsta aktiekapital vid start av bolag. Troligtvis kommer därför en stor del av landets småföretagare inte kunna tillgodogöra sig omkostnadsbeloppet enligt de nya reglerna.

Grundbeloppet blir 4 inkomstbasbelopp (ibb)

Enligt de befintliga reglerna använder sig majoriteten av små-och medelstora företag av förenklingsregeln vid beräkningen av årets gränsbelopp. Det beror på att lönerna i de flesta fall inte kommer upp i de krav som enligt dagens regler gäller för att kunna tillgodogöra sig lönebaserat utrymme enligt huvudregeln.  

För de som normalt tillämpar förenklingsregeln så innebär förslaget en förändring i positiv riktning. Härigenom får fåmansföretagare använda sig av ett grundbelopp som är ett schabloniserat belopp. Det är bestämt till 4 inkomstbasbelopp (ibb). I jämförelse med dagens schablonbelopp för inkomstår 2024 enligt förenklingsregeln så innebär det nya grundbeloppet en ökning med 1,25 ibb. Vid en jämförelse med årets schablonbelopp enligt förenklingsregeln så innebär det en ökning motsvarande cirka 100 000 kr (avrundat nedåt till jämnt hundratal).

Troligtvis kommer förslaget således att gynna flest delägare i små- och medelstora företag eftersom dessa i högre utsträckning använder förenklingsregeln och därför gynnas av att få ett högre grundbelopp.

Slopad ränta på sparat utdelningsutrymme

Enligt dagens regler får den som inte utnyttjar hela sitt gränsbelopp, det vill säga tar ut en utdelning som är lägre än gränsbeloppet, flytta mellanskillnaden till nästa år i inkomstdeklarationen i form av ett sparat utdelningsutrymme. Det sparade utdelningsutrymmet får sedan användas nästkommande år i K10-deklarationen för att öka årets gränsbelopp, inklusive ränta på det sparade utdelningsutrymmet.

Enligt de nya reglerna föreslås att räntan som man tidigare kunnat tillgodogöra sig vid sparat utdelningsutrymme tas bort.

Löneuttagskravet slopas

Delägare som tar ut utdelning enligt dagens huvudregel behöver säkerställa att vissa krav är uppfyllda.

Ägaren behöver bland annat uppfylla kapitalandelskravet enligt 4-procentsregeln, det vill säga äga minst 4 % av företaget i början på beskattningsåret.  

Utredningen föreslår nu att kapitalandelskravet (4-procentsregeln) avskaffas.

Vidare föreslås att ägarens löneuttagskrav för att få tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme slopas.

Detta medför att alla delägare kan tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet.

Detta innebär dock inte att reglerna är helt kravlösa. Som tidigare nämnts så behöver en delägares lön ändå uppgå till en viss storlek för att delägaren ska kunna räkna med ett lönebaserat utrymme utöver grundbeloppet. Lönen måste överstiga löneavdraget om 8 ibb. I praktiken innebär det att delägaren måste ha mottagit en månadslön över ungefär 51 000 kronor (för inkomståret 2024). En delägares lönebaserade utrymme beräknas som redan nämnts 0,5 × (löneunderlag × ägarandel – 8 IBB), dock minst noll och högst 50 gånger egen eller närståendes lön.

Omkostnadsbelopp över 100 000 kronor

Idag har delägare möjlighet att vid beräkningen av årets gränsbelopp räkna upp sitt omkostnadsbelopp med statslåneräntan + 9 procentenheter och räkna med det i sitt gränsbelopp.

Omkostnadsbeloppet är normalt det belopp som du har betalat för att starta aktiebolaget. Om ditt aktiekapital motsvarar 25 000 kronor så är ditt omkostnadsbelopp 25 000 kronor.

Enligt det nya förslaget får delägare bara räkna upp ditt omkostnadsbelopp på den andel som överstiger 100 000 kronor.

Begreppet "närstående” får en ny innebörd

3:12-reglerna omfattar inte bara delägaren själv, utan även närstående. Begreppet närstående får en ny definition. I förslaget så exkluderas syskonkretsen från begreppet. Det gäller syskon, syskonens eventuella make och barn.

Sänkning av karensregeln från 5 år till 4 år

Karensregeln syftar till att bedöma hur länge en andel i ett fåmansbolag anses vara en så kallad kvalificerad andel enligt 3:12 reglerna efter att delägaren slutat vara verksam i betydande omfattning i bolaget.

I dagsläget är det fem år som gäller för att avkvalificera andelar. 

Enligt förslaget ska karenstiden sänkas till fyra år.

Detta skulle kunna gynna den som planerar att sälja sitt bolag och dessförinnan planerar att sätta sitt bolag i träda.

Gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst vid försäljning av andelar

Idag finns det två olika takbelopp för tjänstebeskattning.

Det finns ett tak för utdelning som motsvarar 90 ibb, och ett tak för kapitalvinst, det vill säga om du exempelvis säljer dina andelar, som motsvarar 100 ibb. När aktierna säljs finns det således en begränsningsregel som gör att du för inkomståret 2024 aldrig kan beskattas för mer än 7 620 000 kronor (100 inkomstbasbelopp) i inkomstslaget tjänst med anledning av försäljningen.

Enligt det nya förslaget så blir det istället ett gemensamt takbelopp om 90 ibb, både för utdelning och kapitalvinst vid försäljning av kvalificerade andelar.

Vid ett takbelopp om 90 IBB istället för 100 ibb innebär förslaget att takbeloppet sänks för de delägare som redovisar kapitalvinster som överstiger dagens tak på 100 IBB. En sänkning av taket med 10 IBB innebär att det belopp som tjänstebeskattas minskar med 762 000 kr vid 2024 års nivå på inkomstbasbeloppet. Det innebär att skatten sänks med cirka 173 000 kr.

Skyldighet att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket införs

Idag finns det ingen skyldighet att lämna in kontrolluppgifter för fåmansföretag i samband med upprättandet av K10-bilagan. I syfte att få till stånd en automatisering av beräkning av årets gränsbelopp har utredningen föreslagit att fåmansföretag varje år ska lämna in kontrolluppgifter om delägares ägande av bolaget till Skatteverket.

Vi på Skattepunkten AB har en lång erfarenhet av att hjälpa fåmansföretagare med skatteplanering utifrån 3:12 reglerna. Behöver du rådgivning eller hjälp med K10-deklarationen så är du varmt välkommen att höra av dig till oss.

Du når oss enklast via vårt kontaktformulär eller vårt direktnummer 031-711 20 70.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

[1] 3:12 reglerna är särskilda regler som gäller delägare som är verksamma i betydande omfattning i företag som utgör fåmansföretag. De reglerar särskilt hur dessa delägare skall beskattas för utdelning i bolaget och kapitalvinst i samband med en försäljning av andelarna. Utdelning kan bara upp till en viss nivå beskattas som inkomst av kapital. Över den nivån beskattas utdelning som inkomst av tjänst, upp till ett takbelopp. Över takbeloppet beskattas utdelningen återigen som inkomst av kapital.

[2] Se "Förenkla och förbättra, SOU 2024:36."