Skattetillägg hindrar åtal för skattebrott
Skriven av cgbonde den 8 november, 2009 - 11:00
Body:
Mot bakgrund av Europadomstolens nya praxis anser hovrätten att det är möjligt att ett beslut om skattetillägg utgör rättegångshinder för prövning av ett åtal för skattebrott. Rätten avvisar åtalet för skattebrott.
GÖTA HOVRÄTT
Avdelning 3, Rotel 36
BESLUT
2009-10-30 Jönköping
Mål nr B 6-09
Regeringsrätten har i dom den 17 september 2009 i mål 8133-08 funnit att den ordning som gäller enligt svensk reglering även mot bakgrund Europadomstolens nya praxis är förenlig med Europakonventionen i aktuellt hänseende. Samma bedömning har Svea hovrätt gjort i dom den 26 oktober 2009 i mål B 5421-08.
Hovrätten skriver:
"Europadomstolen har därefter i målet Ruotsalainen mot Finland (dom den 16 juni 2009) funnit att Finland brutit mot artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet genom att en person först lagförts och dömts att betala böter för ringa skattebrott och därefter, sedan bötesstraffet vunnit laga kraft, påförts en administrativ sanktionsavgift. Europadomstolen konstaterade att var och en av de båda påföljderna var att anse som straffrättslig i konventionens mening och att omständigheterna som låg till grund för bestämmandet av påföljderna var väsentligen desamma (substantially the same) i den mening som avses i artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet. Således har det inte varit av någon avgörande betydelse att det, till skillnad från vad som gällt för den administrativa sanktionsavgiften, har krävts uppsåt för att döma till påföljd för ringa skattebrott.
Enligt hovrättens bedömning talar det mesta för att Europadomstolen har haft för avsikt att genom Zolotukhin-avgörandet lägga grunden för en ändrad och mer enhetlig praxis. Avgörande ska därvid i fortsättningen vara om de faktiska omständigheter som ligger till grund för de skilda överträdelserna är identiska eller i det närmaste identiska. Det är därför inte troligt att Europadomstolen i fortsättningen kommer att tillmäta skillnader i syfte mellan olika bestämmelser någon avgörande betydelse. I såväl målet Carlberg mot Sverige som målet Ruotsalainen mot Finland har Europadomstolen anfört att endast en skillnad i fråga om kravet på uppsåt inte är tillräckligt för att det ska anses vara två skilda brott i Europakonventionens mening. Dessa avgöranden, sedda i ljuset av Zolotukhin-avgörandet, visar att domstolen inte längre avser att fästa någon avgörande betydelse vid eventuella krav på subjektiv täckning vid bedömningen av om det är fråga om samma brott eller inte i konventionens mening.
Med hänsyn främst till Ruotsalainen-avgörandet är det inte sannolikt att Europadomstolen numera skulle godta det svenska förfarandet. Hovrätten anser därför att Europadomstolens nya praxis utgör ett sådant klart stöd som krävs för att underkänna den svenska rättsordningen i aktuellt hänseende (jfr NJA 2000 s. 622 och 2005 s. 856). Hovrätten finner till följd härav att det således är möjligt att ett beslut om skattetillägg, med hänsyn till reglerna om ne bis in idem och res judicata, utgör rättegångshinder för prövning av ett åtal för skattebrott. Med hänvisning härtill och då de omständigheter som låg till grund för beslutet om skattetillägg är väsentligen desamma som de omständigheter som ligger till grund för åtalet mot Mikael Jacobsson för grovt skattebrott avvisar hovrätten åtalet med stöd av 30 kap 9 § rättegångsbalken och artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet."
Kommentar: detta måste ju vara oroväckande för våra makthavare och därför kommer PT beviljas och det ska bli intressant om HD är samma lydiga redskap som Regeringsrätten.
- Logga in eller bli medlem för att skriva Dina kommentarer.
Hej cgbonde,
Tack för Ditt långa intressanta inlägg i denna fråga.
Sedan Riksåklagaren överklagat har HD nu - 8 dec 2009, Mål nr B 5498-09 - meddelat prövningstillstånd i frågan om det enligt Europakonventionen föreligger hinder mot att pröva eller bifalla åtal om skattebrott i de fall där skattetillägg påförts de tilltalade. Det skall som sagt var bli intressant att se utfallet.
Hälsningar/Inger