Enkelt om det svenska skattesystemet

Härom dagen fick jag några frågor från en liten skolflicka. Hon frågade så här:

"Hej! Jag heter xxxxxx och håller på med ett arbete om skatter i skolan.

Jag har några frågor:

Vad finns det för olika skatter?

Vad är syftet med de olika skatterna?

Hur kommer vi påverkas om vissa skatter sänkt/höjs?

Tack på förhand!"

Jag tänkte att jag nog borde ta mitt samhällsansvar och ge ett ordentligt svar. Det blev så här:

"Syftet med skatter var från början att kungen skulle få inkomster så att han skulle kunna hålla en krigsmakt. Så sent som för några hundra år sedan var krigsmakt och polismakt samma sak. Kungen ville naturligtvis också ha inkomster för sin privata konsumtion och för att hålla ett hov. Skatten indrevs under hot om våld. Medborgarna var tvungna att acceptera skattebördan. I bästa fall tyckte de att det var bra med skatterna eftersom kungen gav visst skydd för andra kungar i andra länder och deras arméer. Kungen stod också i bästa fall för god ordning i landet genom att hålla polismakt och domstolar.

Ett land utan försvarsmakt, lagar, polismakt och domstolar kan inte fungera. Det finns ett gammalt talesätt: Land skall med lag byggas. Till detta behövs skatter.

Sverige har världens högsta skatter och förmodligen också världens högsta bidrag till medborgarna. Här används skatterna till allt möjligt utöver de för ett land absolut nödvändiga funktionerna försvarsmakt, lagar, polismakt och domstolar.

Ju mer vi tjänar desto mer får vi betala i skatt. Det var från början ett rättvisekrav att de som tjänade mest också skulle betala mest i skatt. Idag är det dock en mycket stor del av befolkningen som inte tycker det lönar sig att arbeta. Det man tjänar försvinner ju bara i skatt samtidigt som många bidrag försvinner, om man får en arbetsinkomst.

De viktigast skatterna är mervärdesskatten och socialavgifterna. De ger mest intäkter till staten. Många tror att socialavgifterna betalas av arbetsgivarna men det är inte helt sanningsenligt. Arbetsgivaren betalar visserligen in skatten men de skulle ha givit motsvarande högre löner om arbetsgivaravgifterna inte funnits. Därför bör man säga att arbetsgivaravgifterna bärs av löntagarna.

Inkomstskatten kommer på tredje plats bland skatterna. Det är den enda skatt som medborgarna i allmänhet märker. De tänker inte på att de betalar mer i mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter.

De tänker inte heller på att större delen av elpriset och större delen av bensinpriset är skatt (engergiskatt).

Utöver mervärdesskatt, socialavgifter, inkomstskatt och engeriskatt finns det ett otal andra skatter:

Alkoholskatt

Reklamskatt

Artistskatt

Avfallsskatt

Avkastningsskatt

Fastighetsskatt

Förmögenhetsskatt

Kupongskatt

Löneskatt på pensioner

Löneskatt på förvärvsinkomster (i vissa fall)

Lotteriskatt

Stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Spelskatt

Trängselskatt

Ja, jag har nog glömt någon skatt.

Dessutom driver staten casinon och andra spel för att dra in intäkter till staten. Det påstås att staten driver dessa verksamheter för att skydda svenska folket från spelmissbruk men det är knappast sant. Staten gör nämligen mycket intensiv reklam för att vi skall spela mer.

Det är mycket stränga straff om man inte betalar den skatt som Riksdagen beslutat om. Ett undanhållande av drygt hundra tusen kronor kan ge fängelsestraff, om uppsåt kan bevisas. Trots detta är det mycket vanligt med "svartjobb", dvs. löner utbetalas i hemlighet för att undgå mervärdesskatt, socialavgifter och inkomstskatt.

Av alla inkomster i Sverige (bruttonationalprodukten) anses drygt 50 % gå bort i skatt. Personligen tror jag att den siffran är missvisande. För människor som bara har "vita" inkomster och "vita" utgifter tror jag att någonstans mellan 60 % och 70 % försvinner i skatt, om man tar hänsyn till alla skatter - både synliga och osynliga.

På senare år har man mer och mer börjat diskutera hur skattemedlen används. Till stora delar används de naturligtvis för goda ändamål men den fråga som allt fler ställer sig är om de används på ett effektivt sätt eller om de slösas bort. Särskilt sjuk- och äldrevård har ifrågasatts.

Med vänliga hälsningar

Clas Ramert

Skattekonsult"