Lösa ut delägare?
Skriven av S-katten den 3 oktober, 2012 - 14:29
Forums:
Body:
Hur gör man skattemässigt bäst för att lösa ut en delägare? Delägarens aktier värderas till 2 miljoner.
Ett privat banklån på 2 miljoner blir dyrt för kvarvarande ägare. Då betalas amorteringar och ränta privat på nettoinkomst efter både arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Ligger man redan på gränsen till marginalskatt blir det extremt kostsamt att betala tillbaks lånet. Det måste finnas ett bättre sätt?
Kan den kvarvarande ägaren istället utnyttja att företaget går med vinst 1 miljon per år? Hur brukar man göra?
- Logga in eller bli medlem för att skriva Dina kommentarer.
Det låter som det blir en ensam ägare till det lönsamma AB kvar. Man kan då ta utt ca 150 000 kr 2013 i lågbeskattad utdelning (20 %).
Eventuellt kan han pantsätta aktierna för det privata lånet till köpeskillingen. Kan han dessutom säkra upp lånet med personlig borgen så kan en klok bank nog erbjuda en hyfsad ränta och amorteringstid som leder till en årskostnad som inte alltför mycket överstiger den lågbeskattade utdelningen.
Delägarna nu (och ägaren senare) har lön upp till gränsen för marginalskatt och utnyttjar redan företagets utdelningsutrymme till fullo.
För att betala av på ett privat lån skulle det försvinna 26% i arbetsgivaravgift och sedan minst 53% i marginalskatt. Det blir extremt dyrt att betala tillbaks ett lån på 2 miljoner då. Företaget är i en bransch där banken troligen begär kort betalningstid, så amorteringen blir minst 400 000 kr per år. Med ränta kan det närma sig 500 000 kr per år. Det skulle behövas ca 1 miljon kronor i ökad vinst utöver nuvarande nivå bara för att täcka lånet. Och då antar man att företaget ska vara lika framgångsrikt minst fem år. Det låter inte rimligt?
Hur brukar man göra?
Utdelning över lättnadsbeloppet beläggs inte med några arbetsgivaravgifter.
En lek med siffror kan se ut så här; av bolagets resultat 1´´ går 2013 22 % till bolagsskatt. Återstår 780 000 att dela ut till ägaren. De första 150 000 beskattas med 20 % och resten med ca 50 %. Kvar till räntor (avdragsgilla privat) och amorteringar blir då ca 430 000 kr/år.
Men kostnaden blir samma och väldigt hög oavsett om det är 26% bolagsskatt eller 26% arbetsgivaravgift, eller hur? Vet att det ligger ett förslag på att sänka bolagsskatten, men i nuläget är det samma.
Är det verkligen så här man gör när man övertar aktier? Om ett annat bolag skulle köpa andelen blir det ju betydligt mer förmånligt. Måste man starta ett extra bolag först för att köpa därigenom?
Det enklaste sättet att lösa ut en delägare är genom inlösen av dennes aktier i bolaget. Räcker gränsbeloppet i K10:an inte till får han göra en internare innan inlösenförfarandet. Därefter plocka schablonen varje år fram till karensen är slut.
Förutsätter att fritt eget kapital täcker utlösenbeloppet. Det är även en fördel för den som ska lösas ut om det finns likvida medel.
Man blir nyfiken på hur AB kan återköpa sina egna aktier när aktiebolagslagen i 19 kapitlet formulerar sig så här:
4 § Ett aktiebolag får inte förvärva egna aktier utom i de fall som anges i 5 §. Ett avtal som strider mot detta är ogiltigt.
Bestämmelserna i första stycket samt i 5 och 6 §§ om förvärv av egna aktier gäller även förvärv som görs av någon annan som handlar i eget namn men för bolagets räkning.
I fråga om vissa publika aktiebolag gäller även 13-30 §§.
5 § Ett aktiebolag får
1. förvärva egna aktier för vilka ersättning inte ska betalas,
2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget övertar, om aktierna representerar en mindre andel av bolagets aktiekapital,
3. lösa in egna aktier enligt 25 kap. 22 §,
4. på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets fordran, och
5. överta egna aktier enligt 4 kap. 50 § första stycket. Lag (2009:565).
6 § Aktier som har förvärvats enligt 5 § och som inte har dragits in genom minskning av aktiekapitalet skall avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Aktier som inte har avyttrats inom denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall i så fall minska aktiekapitalet med aktiernas andel av aktiekapitalet
Tack för era svar!
Ska läsa mer om det ni skrivit för att se om det innebär att man i vårt fall slipper skatta bort först 26% och sedan 53% ytterligare innan man kan betala tillbaks på lånet.
Enligt vår revisor gör man så här:
Köpande delägare bildar ett nytt AB. Det nya bolaget köper säljande delägares aktier. Betalningen sker efter förmåga, troligen på avbetalning.
Det gamla bolaget blir ett dotterbolag och vinst därifrån kan skeppas vidare till nya bolaget. Pengarna kan användas för att betala av skulden till säljande delägare.
Genom höjning av aktiekapitalet genom fondemission med efterföljande riktad nedsättning av aktiekapitalet till överkurs.
är det egentligen någon skillnad på att lösa ut en delägare genom inlösen av dennes aktier (med medel från fritt eget kapital) eller att höja aktiekapitalet genom att göra en fondemission och därefter en nedsättning av aktiekapitalet med utdelning till aktieägare? I båda fallen är det väl enbart summan som finns i fritt eget kapital man spelar med - dvs. ryms inte beloppet som krävs för utlösen av delägaren inom fritt eget kapital, så tjänar det inte något till att göra en fondemission och efterföljande nedsättning av AK med utdelning?
Ja, det verkar onödigt med fondemission och indragning.