Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster
Skriven av Ronnie Peterson den 26 juni, 2014 - 15:51
Blog om:
Vad innebär regeringens proposition 2013/14:224; Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster för anpassningar för köpare eller säljare av sådana tjänster?
Det är viktigt att ha klart för sig att förändringarna syftar till att korrigera beskattningsutfallet inom EU för transaktioner, där köparna är privatpersoner eller ej beskattningsbara personer, d.v.s. ej momspliktiga näringsidkare.
Nedan lämnas en redovisning över vad regelförändringen, som ska träda i kraft vid årsskiftet 2014/2015, innebär för producenter eller konsumenter av de ovanstående angivna slagen av tjänster.
Det är fråga om en EU-rättslig anpassning av hur man internt inom EU ska fördela skatteintäkterna rörande moms för de berörda tjänsterna, när köparna är privatpersoner eller ej beskattningsbara personer. Ytterligare administrativa kontrollfunktioner kommer att läggas över till företag som producerar de typer av tjänster som berörs av EU-direktivet ifråga. Det är det EU-rättsliga direktivet (2006/112/EG) som ska vara införlivat hos samtliga EU-länderna fr.o.m. 2015-01-01.
Regelförändringaran medför således nya regler för den mervärdesskatterättsliga behandlingen av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster, som tillhandahålls över landgränserna till privatpersoner och andra som inte är beskattningsbara personer.
För transaktioner, av de aktuella tjänsterna, mellan beskattningsbara personer finns redan en EU-rättslig anpassning genomförd, som innebär att beskattning sker i det land där tjänsten konsumeras.
Enligt nuvarande regelverk anses tjänster av de aktuella slagen som tillhandahålls från en säljare inom EU till en köpare, som är privatperson eller en ej beskattningsbar näringsidkare, i ett annat EU-land, omsatta i säljarens land. Mervärdesskatt ska enligt de gällande reglerna idag, därmed tas ut i det land där säljaren har sin hemvist. Enligt förslaget ska reglerna om omsättningsland ändras så att tjänsterna i stället ska beskattas i köparens land. Denna ordning gäller redan nu när sådana tjänster tillhandahålls mellan ett land utanför EU och ett land inom EU.
Förutom ändringar i de materiella reglerna föreslås också ändringar av de förfaranderegler som tillämpas vid beskattningen av de aktuella tjänsterna.
Omsättningslandsregler
Det finns två huvudregler som styr hur omsättning av tjänster ska beskattas inom EU. Från huvudreglerna finns det en rad undantag som avser särskilda typer av tjänster. Dessa kommenteras inte vidare utöver de regelförändringar som nu är föremål för lagstiftning.
Den ena huvudregeln finns i 5 kap. 5 § ML och innebär att en tjänst som tillhandahålls en beskattningsbar person anses omsatt inom landet om köparen är etablerad i Sverige och tjänsten inte tillhandahålls ett fast etableringsställe i ett annat land. Denna regel återspeglar destinationsprincipen, vilken innebär att beskattning ska ske i konsumtionslandet.
Den andra huvudregeln finns i 5 kap. 6 § ML och behandlar omsättning av en tjänst till någon som inte är en beskattningsbar person. Av den nämnda bestämmelsen följer att en sådan tjänst anses omsatt inom landet om säljaren är etablerad i Sverige. I annat fall är tjänsten omsätt i det EU-land där säljaren har sin hemvist. Denna regel återspeglar ursprungs-principen, enligt vilken beskattning ska ske där säljaren finns.
Vad gäller för omsättning av telekommunikationstjänster m.m. idag fram till årsskiftet?
Omsättning av sådana tjänster till en beskattningsbar person omfattas av huvudregeln i 5 kap. 5 § ML. Försäljning av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster till en beskattningsbar person ska beskattas i Sverige om köparen är etablerad här. Detta gäller oavsett var säljaren är etablera. Beskattning ska ske i Sverige av tillhandahållanden från både säljare som är etablerade inom EU och säljare som är etablerade utanför EU.
Ifråga om omsättning av telekommunikationstjänster m.m. till icke beskattningsbara personer tillämpas huvudregeln i 5 kap.6 § ML, om det är fråga om handel inom EU. Detta innebär att beskattningsrätten idag tillförs det land inom EU där säljaren har sin hemvist vid omsättning av telekommunikationstjänster m.m.
Vad gäller telekommunikationstjänster m.m. som tillhandahålls från ett land utanför EU och som förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person anses var omsatta inom landet, om tjänsterna förvärvas här och förvärvaren är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige (5 kap. 16 § ML).
Det finns en särskild ordning för företag i tredje land som omsätter elektroniska tjänster till icke beskattningsbara personer inom EU. En beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige eller i ett annat EU-land får redovisa och betala mervärdesskatt till Sverige enligt de speciella reglerna för den särskilda ordningen, om den beskattningsbara personen omsätter elektroniska tjänster till personer som inte är beskattningsbara personer men som är etablerade, bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige eller i ett annat EU-land.
Vad kommer att gälla efter årsskiftet 2014 för telekommunikationstjänster m.m.?
Det blir ingen förändring för omsättningar som görs mellan beskattningsbara personer utan där kommer gällande regelverk att fortbestå.
Från årsskiftet kommer däremot telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster som tillhandahålls någon som inte år en beskattningsbar person anses omsatta inom landet, om förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige.
Det blir säljaren, vid omsättning till icke beskattningsbara personer, som ska redovisa och betala skatten till den stat där köparen är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas. Man kommer att införa en s.k. tredjelandsordning som innebär att även om en beskattningsbar person omsätter tjänster i flera EU-länder, kan denne välja att ha endast ett land som kontaktpunkt inom EU och registrera sig till mervärdesskatt där. Deklaration och betalning av mervärdesskatt för samtliga försäljningar till icke beskattningsbara personer inom EU lämnas då till den behöriga myndigheten i det land som valts som kontaktpunkt (identifieringsstaten). Det ankommer sedan på identifieringsstaten att vidarebefordra deklarationsuppgifter och betalning av skatten till konsumtionsstaten, d.v.s. det EU-land där tjänsterna anses omsatta och därmed ska beskattas.
Den särskilda ordningen är frivillig för företag att tillämpa. Ett företag som inte är etablerat i Sverige kan välja att följa de allmänna reglerna i stället för att använda sig av tredjelandsordningen. Företaget ska då registreras här samt deklarera och betala skatt i Sverige för de omsättningar som skett i Sverige. Företaget ska på motsvarande sätt också registreras, deklarera och betala skatt i varje annat EU-land där det omsatt tjänster.
Som synes så kommer den byråkratiska ådran att få påfyllning för att hantera den nya ordningen. Det torde bli svårigheter i att följa upp flödet av elektroniska tjänster från tredje land. Ordningen bygger på att den som producera sådana tjänster ger sig till känna till EU-ländernas skattemyndigheter.
Ronnie Peterson
För fördjupning se Finansdepartementets pressmeddelande och prop. 2013/14:224.
- Ronnie Peterson's blogg
- Logga in eller bli medlem för att skriva Dina kommentarer.
Jag kan förstå varför man gör detta ur ett makro/Brysselperspektiv, men har någon egentligen tänkt på konsekvenserna för småföretagare som säljer till privatpersoner inom EU? Det blir en bokföringsteknisk mardröm att dels sätta sig in i alla EU-länders momssatser och vilken momssats som gäller för en viss tjänst i varje enskilt land, hålla koll på vilka områden som ingår i EU:s momsområde, samt att man i bokföringen måste lägga upp detta mot nya konton för varje land och massor med nya momskoder för varje land också. Se här alla olika momssatser inom EU. Jag har svårt att se hur detta ska vara praktiskt genomförbart från ett bokföringsperspektiv.
Jag lägger ut en fråga här om det är någon kunnig person som är insatt i detta med elektroniska tjänster. Är artikelskrivande och Översättning elektroniska tjänster? Om man säljer dessa tjänster på sin hemsida via ett formulär och kunden beställer/betalar med PayPal på sidan, räknas det som försäljning av elektronisk tjänst?
Är det PayPal eller jag som har sidan som räknas ha kontakten med kunden? Detta har betydelse för om PayPal ska anses vara marknadsplatsen som säljer eller om det är jag som har sidan som säljer. Denna typ av osäkerhet gör att många inte kommer veta hur man ska göra den 1:a jan 2015.
Det verkar kunna dyka upp en hel del "oförutsedda" gråzoner i detta regelverk och system..
-- Momsens.se --