En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver professionell hjälp av en skattekonsult.

Räntesnurrereglerna

Skriven av Kaj Rask den 9 januari, 2015 - 15:29

För att förhindra så kallade räntesnurror har lagstiftaren ansträngt sig till det yttersta (24 kap. 10 a-f §§ inkomstskattelagen). Huvudregeln är att företag i intressegemenskap alls inte får dra av ränta på skuld till företag i intressegemenskapen.
En sådan regel föranleder undantag. Räntan får dras av om företaget som har rätt till motsvarande ränteinkomst skulle ha beskattats med minst 10 % om företaget i fråga bara skulle haft ränteinkomsten. Som undantag från undantaget gäller att räntan inte får dras av om det huvudsakliga skälet till skuldförhållandet är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Som undantag från sist nämnda undantag gäller att räntan ändå ska dras om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat och mottagaren av räntan hör hemma inom EES eller i en stat som Sverige har ett normalt skatteavtal med.
Reglerna har föranlett en ström av ansökningar om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden. Flera av de förhandsbesked som lämnats av nämnden har därefter överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. HFD har den 23 december 2014 undanröjt två sådana förhandsbesked. HFD anför att en prövning i dessa fall förutsätter att ”en mängd omständigheter, hänförliga inte bara till sökanden utan även till dennes motpart i skuldförhållandet liksom till övriga företag som ingår i en intressegemenskap är klarlagda”. Därmed aktualiseras ”utpräglade utrednings- och bevisfrågor som inte lämpar sig för att pröva inom ramen för ett förhandsbesked”. Ansökningarna borde därför ha avvisats.
Därmed kommer bara den vanliga vägen för rättsprövning via underinstanserna att stå till buds. Det innebär år av osäkerhet.  Till yttermera visso står reglerna möjligen i strid med EU-rätten. Kommissionen har uppmanat den svenska regeringen klargöra om så är fallet. Det bästa vore om lagstiftningen snarast ändras i linje med förslag i Företagsskattekommitténs slutbetänkande (SOU 2014:40) http://www.skatter.se/?q=node/5879. Vad det blir av detta är dock osäkert med hänsyn till den politiska situationen.