Hur långt i tiden kan Skatteverket gå tillbaka?
Skriven av Clas Ramert den 20 februari, 2007 - 12:29
Blog om:
Många undrar hur långt tillbaka i tiden Skatteverket kan gå i sina granskningar. Nedan försöker jag reda ut begreppen utan att gå in på alla detaljer. Jag talar här enbart om inkomstskatt.
Först fattar Skatteverket sitt grundläggande beslut senast i november under taxeringsåret, dvs. året efter inkomståret. Om inget särskilt beslut fattas anses ändå beslut ha fattats av den innebörden att inlämnad deklaration godkänts.
Det grundläggande beslutet kan Skatteverket ompröva senare under taxeringsåret och under året efter taxeringsåret. För att skatteverket skall kunna ompröva taxeringar som ligger längre tillbaka i tiden måste omprövningen ske inom ramen för reglerna kring "eftertaxering".
För att eftertaxering skall kunna ske, måste den skattskyldige ha lämnat "oriktig uppgift". Med oriktig uppgift förstås inte bara felaktig uppgift utan även uppgift som den skattskyldige utelämnat trots att uppgiften borde ha lämnats.
Hur långt tillbaka eftertaxering kan gå regleras i 4 kap. 19-22 §§ taxeringslagen. Jag citerar:
"19 § Skatteverkets beslut om eftertaxering skall meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret om inte annat anges i 20-22 §§.
20 § Beslut om eftertaxering enligt 17 § 3 får meddelas även efter den tid som anges i 19 § men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.
Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i omprövningsärende eller mål om taxering får meddelas efter den tid som anges i 19 § men senast inom ett år från utgången av den månad då Skatteverket eller domstolens beslut i ärendet eller målet vunnit laga kraft.
Om den skattskyldige har avlidit, får beslut om eftertaxering inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteckningen efter honom gavs in för registrering. 2003:655
21 § Har den skattskyldige på sätt som anges i 14 § andra stycket skattebrottslagen (1971:69) delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser hans beskattning eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beslut om eftertaxering för det år som brottet avser meddelas av Skatteverket även efter utgången av den tid som anges i 19 §. Detsamma gäller om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a § skattebrottslagen.
Beslut om eftertaxering får i fall som avses i 12 § skattebrottslagen också meddelas efter utgången av den tid som anges i 19 §.
Beslut enligt första stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Beslut enligt andra stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige avlidit skall dock beslut om eftertaxering meddelas inom sex månader från dödsfallet.
Beslut enligt första stycket skall, utom i fall som avses i 12 § skattebrottslagen, undanröjas av Skatteverket, om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till någon del.
22 § Vad som sägs i 21 § tillämpas också beträffande en juridisk persons beskattning, om åtgärd som avses i 21 § första stycket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personen eller om fall som avses i 12 § skattebrottslagen (1971:69) föreligger beträffande honom."
Huvudregeln finns i 19 §. Innebörden är således (när kalenderår tillämpas) att Skatteverket kan fatta beslut om eftertaxering före utgången av 2007 för inkomstår 2001 (2002 års taxering) t.o.m. inkomstår 2004 (2005 års taxering). Omprövning under 2007 för inkomståren 2005 och 2006 kallas inte eftertaxering. För att eftertaxering skall få ske krävs som ovan nämnts att oriktig uppgift lämnats.
I den 20 § första stycket finns som synes en möjlighet för Skatteverket att besluta om eftertaxering efter den tid som anges i huvudregeln men "senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen." Det hänvisas till 17 § 3, som i sin tur hänvisar till 13 § andra stycket 1 - 5:
"Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av
1. Skatteverkets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig,
2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering,
3. Skatteverkets beslut om fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
4. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229),
5. Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen eller lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten."
I sist citerade lagrum anges några undantag från huvudregeln. Det rör sig främst om följdändringar av andra beslut. Jag tror att det vanligaste är följdändringar domstolars beslut, som ju ofta kommer först efter många år. Ett exempel kan vara periodiseringen av en resultatpost. Om domstolen justerar den för ett år, kan Skatteverket göra en följdändring på ett annat år även om femårsfristen gått ut.
I 20 § andra stycket talas om oriktig uppgift som lämnats på annat sätt än i deklartionen.
Om det är fråga om skattebrott (21 § första stycket ovan) kan Skatteverket under 2007 gå tillbaka längre än till 2001 (jfr exemplet ovan). För att det skall vara fråga om skattebrott krävs att oriktig uppgift lämnats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Även när det gäller skattebrott är det dock svårt för myndigheterna att komma tillbaka efter femårsfristen, eftersom den skattskyldige normalt sett skall delges misstanke om skattebrottet inom viss tid enligt brottsbalken.
I 21 § andra stycket hänvisar till 12 § skattebrottslagen och avser fall då den skattskyldig frivilligt rättat en mycket gammal uppgift.
Förhoppningsvis skall denna redogörelse kasta lite ljus kring en vanlig frågeställning. Min ambition är inte så hög, eftersom det här är så komplicerat. Jag tycker jag lyckats om Du säger som den engelske gentlemannen: "I am still confused but on a higher level."
- Clas Ramert's blogg
- Logga in eller bli medlem för att skriva Dina kommentarer.
Hej,
Jag är fortfarande förvirrad.. på det högre planet :)
Jag kan inte med stöd av ovan text komma fram till huruvida skv har rätt att göra en förfrågan med anledning av att dom "eventuellt tänkt ompröva en taxering". Förfrågningar av detta slaget borde väl bara få gå ut under året efter ett givet taxeringsår? Med hänsyn till deras processer borde väl rimligen en sådan utredning läggas ner i det fall dom inte anser sig redan ha beslutat att en omtaxering skall göras. Eller?
mvh
ecce
Hej Ecce!
Fråga kan väl Skatteverket alltid göra men för att besluta om omprövning efter utgången av året efter taxeringsåret måste oriktig uppgift ha lämnats. Under de senaste dagarna har jag dock också lärt mig att skatteflyktslagen kan åberopas efter utgången av året efter taxeringsåret. Jag hoppas det var svar på frågan.
Hälsningar/Clas
Hälsningar/ClasSkattepunkten AB
Hej,
Är under revision som sägs avhandla 2008-2009. Jag är emellertid bara "privatperson" med någonting som skatteverket ansett vara näringsverksamhet (som inget år genererat mer än drygt 5000:-). Vad jag förstår kan de ta upp två år bakåt utan misstanke. Längre än två år tillbaks om det finns misstanke om att felaktig uppgift lämnats.
Nu är min fråga, vad skall en sådan misstanke bestå i?
Har sett någonting om 10 000:- och att det med grund av "för skatteverket tillgängligt material" skall gå att argumentera att uppgiften är oriktig.
Vad är "för skatteverket tillgängligt material"? Kan de till exempel ta ut kontoutdrag för andra tidsperioder utan att ha något beslut att ompröva. Alltså att de bara kan gissa och sedan faktiskt utföra kontrollen innan de egentligen har inlett en omprövning enligt sina egna regler.
De verkar nämligen inte riktigt fråga efter saker innan 2008, utom i mer generellt formulerade förfrågningar som får mig att misstänka att de hoppas att jag skall servera dem saker de inte får fråga efter.
Hur bundna är de av den angivna tidsperioden i detta avseende?
Mvh
C
Hej CTA!
Du måste blanda ihop misstanke och det förhållandet att Skatteverket anser att en oriktig uppgift har lämnats.
Det finns inget formellt hinder för Skatteverket att utreda en persons äldre taxeringar, men naturligtvis gör Skatteverket inte det om det inte finns någon anledning till det.
Skatteverket får meddela omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel före utgången av det femte året efter taxeringsåret. I år, 2012, kan alltså Skatteverket meddela sådana beslut för 2007 och senare års taxeringar.
Skatteverket kan normalt meddela omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges nackdel senast under året efter taxeringsåret. För att omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges nackdel ska kunna meddelas för äldre taxeringsår, i år dock inte tidigare än 2007 års taxering, krävs att den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift, dvs. att det finns grund för eftertaxering.
Skatteverket är naturligtvis bundet av dessa tidsperioder.
Någon beloppsgräns på 10 000 kr för eftertaxerings finns inte. I stället tillämpar Skatteverket en s.k. styrsignal från 2005 där följande anges. Eftertaxering respektive efterbeskattning ska ske endast om den avser belopp av någon betydelse. Med belopp av någon betydelse avses enligt Skatteverkets mening att skattebeloppet som överstiger 10 procent av prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.
Prisbasbeloppet för 2012 är 44 000 kr.
Såvitt jag känner till används begreppet normalt tillgängligt material vid bedömning av frågan om ett skattskyldig ska påföras skattetillägg och är begreppet inte av betydelse vid bedömning av om det finns grund för eftertaxering.
För Skatteverket tillgängligt material är allt material som Skatteverket kan använda utan att vidta speciella åtgärder, t.ex. föregående års självdeklarationer, kontrolluppgifter av olika slag, börslistor och valutakursnoteringar. Om Skatteverket begär in ett kontoutdrag från en bank så är detta inte ett normalt tillgängligt material.
Skattepunkten beklagar att detta svar kommit så sent.
Hälsningar/OveSkattepunkten AB
Hej ! Kan skatteverket taxera upp en gammal deklaration även om preskriptionstiden för ett skattebrott har gått ut ? T.ex om det i år uppkommer jag har haft en förmögenhet som översteg gränsen för vad förmögenhetsskatt var år 2000-2006. Kan jag då bli upptaxerad för dessa år ?
Hej vincent00!"
År 2012 kunde Skatteverket meddela ett omprövningsbeslut till din nackdel avseende 2007 års taxering (inkomstår 2006).
Som framgår av mitt svar den 2012-02-16 får eftertaxering ske endast om den avser belopp av någon betydelse. Med belopp av någon betydelse avses enligt Skatteverkets mening ett skattebeloppet som överstiger 10 procent av prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Prisbasbeloppet för 2012 är 44 000 kr.
I år kan Skatteverket inte gå längre tillbaka än tll 2008 års taxering om det inte finns misstanke om grovt skattebrott, dvs, undanhållen skatt ska ha uppgått ill minst ett belopp som motsvarar 10 prisbasbelopp.
Skattepunkten beklagar att detta svar kommit så sent.
Hälsningar/OveSkattepunkten AB
Hej Ove. Har en följdfråga på följande kommentar du skrivit ovan:
"I år kan Skatteverket inte gå längre tillbaka än tll 2008 års taxering om det inte finns misstanke om grovt skattebrott, dvs, undanhållen skatt ska ha uppgått ill minst ett belopp som motsvarar 10 prisbasbelopp".
Jag har uppfattat det som att om undanhållenskatt PER taxeringsår överstiger 10 prisbasbelopp, dvs ca 450.000 skall det anses som grovt skattebrott. Dvs om personen har tex 150.000 år 1, 150.000 år2 och 150.000 år 3 (tillsammans över 10 prisbasbelopp) är det inte att anse som grovt.
Hej!
Av 4 § Skattebrottslagen så framgår de att “Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det rört mycket betydande belopp, om gärningsmannen använt falska handlingar eller vilseledande bokföring eller om förfarandet ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat fall varit av synnerligen farlig art.”
Praxis har visat att gränsen för betydande belopp är 10 prisbasbelopp men man måste även ta hänsyn till andra faktorer så som att gärningsmannen använt sig av falska handlingar eller vilseledande bokföring eller om förfarandet utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat fall varit av synnerligen farlig art. Detta är grunderna för att bedöma om ett skattebrott är grovt.
När man tittar på 10 prisbasbelopp så ses varje period separat dvs i ditt fall så rör det sig om tre olika perioder dvs brottet är inte grovt utan av normalgraden när man tittar på varje period för sig. Dock måste man även ta hänsyn till de andra faktorerna. I detta fall bör man titta närmare på om brottet kan ses som systematiskt då det sträcker sig över tre år. Rör det sig om flera deklarationer som tillsammans anses utgöra grovt skattebrott så ska varje deklarationsperiod fortfarande anses utgöra ett skattebrott men de ska alla bedömas som grova skattebrott. Detta innebär att du begått tre brott men att varje brott i domen anses vara grovt då de hör ihop.
I detta fall så anser jag att det finns en risk för att brottet kommer att ses som systematiskt och att bedömningen därför kan bli att det rör sig om ett grovt skattebrott.
Det är är även viktigt att tänka på att om man vill undvika skattebrott så måste man rätta tio år tillbaka. Du är självklart välkommen till oss på Skattepunkten om du behöver hjälp med detta.
Mvh
Daniel
Daniel Andersson är skattejurist hos Skattepunkten AB
Hej Daniel. Tack för information.
Vad jag läst på så sker en självrättning normalt 5 år tillbaka i tiden och även om Skatteverket har en teoretisk möjlighet att gå längre bak i tiden har Skatteverket hittills via en självrättelse inte gjort detta.
Min fråga gäller följande tankeställare: Personen vill göra en självrättelse. Det normala är att man rättar 5 år tillbaka i tiden. Personen har per individuellt år inte undanhållit 10 x prisbasbelopp men man kan eventuellt tolka det som systematiskt då åren tillsammans överstiger detta belopp. Dock, vid en självrättelse ska en person inte åtalas av Skatteverket för detta, vilket då inte heller ger en eventuell åklagare möjligheten att tolka om det skett systematiskt eller ej, då detta är en individuell sak som behöver prövas. Vad som dock är säkert är att vara individuella år inte uppfyller kravet på grovt varpå man inte heller ska behövs gå längre tillbaka än 5 år. Hoppas du förstår min hypotes.